Modeller som uppskattar hur stor kolsänkan är missar en avgörande variabel – döda grenar. Det enligt en ny studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
– Vår studie visar att vi kan missa en sjättedel av skogarnas koldynamik om vi inte tar med döda grenar när vi räknar, säger en av författarna, Hyungwoo Lim vid SLU.
Att trädgrenar dör och avger koldioxid har väckt lite uppmärksamhet inom forskningen, enligt skogsforskaren Hyungwoo Lim vid SLU. Men för att kolberäkningarna ska stämma bättre borde man inkludera den omsättning av grenar som pågår hela tiden.
– Vi hittade bara fyra studier som tar upp döda grenar från de senaste 20 åren, och två av dem har vi själva publicerat, säger han i ett uttalande.
Enligt den studie Hyungwoo Lim är medförfattare till kan det faktum att döda grenar inte inkluderas i modellerna leda till en överskattning av skogarnas kollagring med upp till 17 procent. För att komma till rätta med bristen rekommenderar han att fler variabler, som krongräns, mäts i skogsinventeringar. Det skulle i så fall leda till bättre uppskattningar av de döda grenarnas bidrag i kolcykeln.
– Det vi lär oss av detta är att även ganska uppenbara faktorer kan missas totalt i komplexa modeller. Om de här resultaten används överallt, kommer det att kunna påverka nuvarande och framtida koldioxidprognoser på ett betydande sätt, säger Hyungwoo Lim.
Krongräns anger var ett träds gröna krona börjar och är ett mått som tas fram inom den svenska Riksskogstaxeringen, men i många andra länders skogliga inventeringar görs det inte.
