Till 2045 skulle vätgasdrivet flyg kunna möta behoven för 97 procent av alla inomnordiska flygsträckor och 58 procent av den nordiska passagerarvolymen. Det enligt en färsk studie författad av forskare vid Chalmers.
– När man skalar upp ny teknik finns det alltid en risk att man får nya problem, säger Maria Grahn, forskare vid Chalmers som inte medverkat i den aktuella studien.
I studien som visar att nästan alla flygresor inom 1200 kilometers radie kan göras med vätgasdrivet flyg år 2045 utgick forskarna från att en redan befintlig flygplansmodell anpassades för vätgasdrift. Det skulle bland annat innebära en större bränsletank som måste vara tillräckligt isolerad för att hålla den nedkylda vätgasen.
– Vill det sig väl så kan det gå fort nu. Redan 2028 kan de första kommersiella vätgasflygen i Sverige vara i luften, säger Tomas Grönstedt, professor vid Chalmers och föreståndare för kompetenscentrumet TechForH2* i ett uttalande.
”Behövs en mix under ett antal år”
Forskarna nämner också ett tekniskt framsteg som presenterats i annan studie. En ny typ av värmeväxlare som de skriver behövs då branschen, för längre sträckor, räknar med att kunna fortsätta använda samma typ av turbofläktmotorer som i dagens flygplan, vilket innebär att bränslesystemet måste anpassas för att kunna hantera kylan hos flytande vätgas.
– Vi kunde visa att kort- och medeldistansflygplan utrustade med den nya värmeväxlaren kunde minska sin bränsleförbrukning med nära åtta procent, säger Carlos Xisto, docent på avdelningen för strömningslära på Chalmers och en av författarna till den nyligen publicerad vetenskapliga artikeln om värmeväxlaren.
Forskarna uppger att det finns branschförväntningar om att 30–40 procent av det globala flyget ska drivas med vätgas till år 2050.
– Sannolikt kommer vi under ett antal år framöver att behöva en mix av flyg som går på el, mindre miljöbelastande e-jetbränsle och vätgas. Men varje flygplan som kan drivas med vätgas från förnybar energi minskar koldioxidutsläppen, säger Tomas Grönstedt.
”Viktigt att dra ned på behovet”
Maria Grahn som forskar inom området energisystemanalys på Chalmers och som inte medverkat i studien om vätgasflyg, säger att flygbranschens största fokus nu är att få ökade leveranser av förnybara bränslen som passar dagens motorer. Men hon säger att vätgasflyg vore välkommet, då det skulle minska behovet av olika typer av biobränslen.
– Skalar vi upp biodrivmedel är risken att vi skulle kunna hamna i konkurrens om matproduktion, bidra till förlorad biodiversitet och utarma marker.
Samtidigt skulle vätgasflyg, elflyg och flyg som skulle köra på e-bränsle (som framställs av koldioxid och vatten), kräva stora mängder elektricitet. Något som också det skulle kunna generera problem.
– Det är inte säkert att acceptansnivån finns att bygga ut förnybart i den takten som skulle krävas, så beteendeförändringar är också viktigt för att dra ned på behovet av den energi som ska levereras.
Sug efter grön vätgas
Flyget är inte den enda sektorn som suktar efter grön vätgas. Även energikrävande processer så som framställning av stål och cement planerar att använda grön vätgas. Totalt räknar IEA med en efterfrågan på runt 400 miljoner ton till 2050. Något som innebär att produktionen skulle behöva skalas upp i raketfart. Av den totala produktionen på runt 120 miljoner ton vätgas idag, sker 99 procent med fossila bränslen. I International Energy Agency rapport Global hydrogen review 2023, skulle produktionen av vätgas med låga utsläpp kunna öka till 38 miljoner ton 2030, om alla annonserade projekt realiseras.
IEA
