Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat – med förhoppningar om att det ska leda ökad återvinning. Men om det ska bidra till nödvändig minskning av koldioxidavtrycket, måste också politik komma på plats som minskar textilberget, enligt en färsk studie från IVL Svenska Miljöinstitutet.
Idag slängs i snitt elva kilo textil per person och år i Europa. Men den 1 januari 2025 träder EU:s nya avfallsdirektiv i kraft. Då ska textilier börja samlas in likt hur vi sopsorterar papp eller glas. Mer textilier ska då kunna återvinnas – eller återanvändas.
Som Syre tidigare rapporterat invigdes värdens första storskaliga anläggning för automatiserad sortering av textilier i november 2020. Anläggningar som den kan öka textilåtervinningen kraftigt i kombination med att mer textiler samlas in. Något som skulle kunna leda till mindre utsläpp från sektorn, som står för runt en fjärdedel av miljö- och klimatpåverkan i EU.
Men för att ökad återvinning ska bidra till minskad klimatpåverkan, måste inte bara tekniken och systemen vara resurseffektiva – och använda energi med låg klimatpåverkan, enligt en ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet. Det återvunna materialet måste också leda till att produktionen av ny textil fasas ut. Ersättningsgraden måste vara cirka 44 procent eller högre, enligt forskarna som räknat på klimatkonsekvenserna av att öka textil till textil återvinningen i EU från dagens 1 procent till 26 procent 2035.
”Behövs insatser på andra områden”
– Det innebär att ett kilo återvunnen textil måste ersätta åtminstone 0,44 kilo nyproducerad textil för att en storskalig textilåtervinning ska leda till minskad klimatpåverkan, säger Gustav Sandin Albertsson, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet ett uttalande.
Men även om det sker skulle klimatvinsten bli relativt liten i EU – 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar 1,3 procent av klimatpåverkan från produktion, användning och avfallshantering av textila produkter som köps i EU idag. En relativt liten minskning i förhållande till den nödvändiga minskningen av textilprodukters koldioxidavtryck, konstaterar forskarna.
– Så det behövs insatser på andra områden men också att vi minskar vår textilkonsumtion markant, säger Gustav Sandin Albertsson.
Enligt Naturvårdsverket har mängden inköpta textilier ökat med närmare 30 procent i Sverige sedan början av 00-talet.
Textiliernas miljöpåverkan:
Klimatet:
Svenskarnas klädinköp gav 2017 en klimatpåverkan som motsvarar 4,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-eq) totalt över hela livscykeln. En fördubblad livslängd av alla textila produkter skulle kunna minska klimatpåverkan till nästan hälften. Av de globala växthusgasutsläppen orsakas 10 procent av tillverkning av kläder och skor. Det är mer än alla internationella flyg och sjötransporter tillsammans.
Vattnet:
Textilproduktionen använder mycket vatten och mark för att odla bomull och andra fibrer. För att tillverka en enda t-shirt av bomull tyder uppskattningar på att det behövs 2,700 liter färskvatten – en persons dricksvattenbehov i 2,5 år. Produktionen beräknas också stå för omkring 20 procent av de globala rena vattenföroreningarna från färgning och efterbehandling. Tvättning av syntetiskt material frigör också uppskattningsvis 0,5 miljoner ton mikrofibrer i havet per år.
Hamnar oftast i soporna
Européerna konsumerar nästan 26 kg och slänger omkring 11 kilo textilier varje år. Begagnade kläder kan exporteras utanför EU, där de kan orsaka miljöproblem – inte minst i utvecklingsländer. Globalt sett återvinns mindre än 1 procent av kläderna som kläder, delvis på grund av otillräcklig teknik.
Källa. Europeiska miljöbyrån/Naturvårdsverket
