En arbetstidsförkortning med två timmar per vecka skulle kunna minska Sveriges BNP med 230 miljarder kronor, men effekten är tillfällig och kan samtidigt ge positiva effekter för folkhälsan. Det framgår av en ny rapport från Konjunkturinstitutet (KI).
Enligt Konjunkturinstitutets rapport, som Dagens Arena var först med att uppmärksamma, skulle en minskning från 40 till 38 timmars arbetsvecka innebära en tillfällig BNP-minskning på 1,84 procent per invånare. På sikt förväntas ekonomin återgå till sin tidigare tillväxttakt.
Jonas Kolsrud som ligger bakom rapporten där forskningen kring arbetstidsförkortning sammanställts är universitetslektor vid institutionen för nationalekonomi och statistik på Linnéuniversite. Till Dagens Arena säger han att att en minskning av arbetstiden kan ge hälsovinster, särskilt för äldre arbetstagare.
– Stress kopplas till fler sjukhusinläggningar och ökad alkoholkonsumtion. Att minska arbetstiden kan hjälpa människor att hålla sig friska längre och orka arbeta längre, säger han.
Kolsrud avfärdar samtidigt idén om att kortare arbetstid skulle minska arbetslösheten genom att fler delar på jobben.
– Forskningen ger inget stöd för detta argument. Det är svårt att ersätta anställda utan att det krävs upplärning, vilket försvårar en direkt arbetsdelning, säger Jonas Kolsrud till Dagens Arena.
Sedan 1950 har arbetstiden i Sverige minskat med i genomsnitt 0,3 procent per år. En stor del av minskningen i Sverige skedde på 1960- och 1970-talet. Sedan dess har arbetstiden till och med ökat något, rapporterar Dagens Arena.
– 40-talisterna fick uppleva en stor arbetstidsförkortning. I Frankrike och Tyskland fortsätter arbetstiden att minska, men här har den till och med ökat. Uppgången innebär dock att vi följer den historiska trenden, jämfört med andra utvecklade länder. Hade den ökat väldigt mycket, och vi gjort avsteg från de historiska trenderna, hade det kunnat vara ett argument för att sänka arbetstiden, säger Jonas Kolsrud.
