Kritiskt för havsmiljön: ”Inte rubbat läget”

Var sjätte år producerar Hav en rapport som ger den mest detaljerade lägesbilden vi har om tillståndet i vår havsmiljö. Med den i ryggen ska myndighet utforma ett nytt program med åtgärder, som från och med 2028 ska ersätta de som nu är på plats.

– Det handlar mycket om vad vi gör på landbacken, de areella näringarna, vad vi gör åt klimatförändringarna, vad vi gör åt läkemedel- och kemikalieanvändningen och så vidare. Därför innehåller det framförallt administrativa åtgärder, att vi säger till olika utförare och myndigheter vad de ska göra, säger Mats Svensson.

Nya farliga ämnen

Så hur ser det ut? Tillståndet är fortsatt kritiskt är myndighetens krassa budskap. Det gäller inte minst farliga ämnen – där man inte når god miljöstatus, precis som på nio andra områden. Även om ämnen som flamskyddsmedel och DDT, vilka varit förbjudna i årtionden, fortsatt att minska i vår miljö, har nya farliga ämnen tillkommit.

– Vi har nu börjat konstatera att vi har PFAS och ett antal hormonstörande ämnen som vi hittat i princip alla organismer där vi letat efter dem.

Den risk de utgör är i hög grad okänd, skriver myndigheten.

– Det man tittat på är giftighet och det är oftast för däggdjur, sällan för marina organismer. Hormonstörningar eller beteendeförändringar, mäter man sällan, säger Mats Svensson.

”Här är två fel”

God miljöstatus nås inte heller för huvuddelen av arterna av marina däggdjur, sjöfåglar och marina fiskar. Endast 6 av 19 populationer av fiskarterna som fiskas kommersiellt når god status i Västerhavet och i Östersjön är motsvarande siffra 4 av 16. Myndigheten skriver också att fiskeridödligheten indikerar ett ohållbart uttag av många arter, samt att åldersfördelningen visar på en förskjutning mot mindre, yngre individer för merparten av de analyserade populationerna.

Enligt Mats Svensson behövs det en ekosystembaserad förvaltning, som tar hänsyn till att olika arter i ett ekosystem påverkar varandra. Men då måste man också få med sig övriga länder som deltar i förhandlingarna om kvoter – och att EU-kommissionen beställer sådana vetenskapliga råd av Internationella havsforskningsrådet ICES.

– Här är det två fel, att kommissionen inte begär in en ekosystembaserad rådgivning från ICES, en annan att man inte tar hänsyn till ekosystemeffekterna när man sätter kvoter, det är det vi märker effekten av, säger Mats Svensson.

Algblomning i Bottniska viken

Men det finns en liten ljusglimt. Nio fiskpopulationer i Västerhavet, som varit mycket ovanliga, visar på positiva trender, så som hälleflundra och marulk, vilket gör att och det finns en chans att dessa populationer återhämtar sig i framtiden.

Tillförseln av näringsämnen (som spär på övergödningen) är nere på nivåer som på 1950-talet. Ändå nås inte god miljöstatus i någon av utsjöområdena utom Skagerrack. Det på grund av en historiskt hög tillförsel av näringsämnen som lagrats upp och fortsätter att påverka havsmiljön negativt, framför allt i Östersjön, skriver myndigheten. Men det finns mer smolk i bägaren. Ändrade strömmar i Östersjön har fått kvävehalterna i Bottniska viken att gå upp, samtidigt som reningsverk längs Norrlandskusten fått fortsatt förlängt undantag vad gäller krav på kväverening. Något Mats Svensson beklagar.

– Det är olyckligt att vi inte sätter klutarna till och ökar kvävereningen, vi kan att förvänta oss algblomning i Bottniska, viket vi tidigare varit ganska förskonade från, säger han.

Det bullrar i havet

Även söderöver ökar tillförseln av näringsämnen. Här är de flesta punktkällor under kontroll medan de diffusa utsläppen från jordbruket är kvar att åtgärda, som ökat sin användning av konstgödsel de senaste 5-6 åren.

– Där har vi inte lyckats med några åtgärder än så länge, så vi borde vi göra mer helt enkelt, säger Mats Svensson.

Även invasiva arter utgör ett hot. Sedan den förra rapporten har en ny främmande art upptäckts i Östersjön – och sex i Västerhavet. Arter som kan ställa till med stor oreda i ekosystemen. Vad gäller kontinuerligt havsbullret, som mäts för första gången når endast de nordligaste havsbassängerna god miljöstatus. Något som slår mot de känsliga tumlarna. God miljöstatus uppnås däremot vad gäller marint skräp i Östersjön. Men Bohuslänskusten är å andra sidan ett av Europas värst utsatta områden.

– Det är väldigt mycket skräp som ackumuleras från Nordsjön på grund av havsströmmarna, säger Mats Svensson.

Så hur får vi rätsida på allt detta?

– Ett långsiktigt arbete uppströms, källorna är på land och det är där vi måste åtgärda det, sedan handlar det om att vi tillämpar principen om att utsläpparen betalar mer handfast. Vi har till exempel en och en halv miljon fritidsbåtar i Sverige som alla släpper ut sina avgaser direkt i vattnet och det påverkar fisk och organismer, det är mycket vi är omedvetna om och till syvende och sist om vilket samhälle vi vill ha.