Ett rekordstort angrepp av granbarkborrar har förstört miljontals kubikmeter skog sedan 2018. Det har kallats en naturkatastrof i slow motion eller en skogsbrand utan eld. Men det är också en katastrof som människan bidragit till. Torrsommaren 2018 innebar att flera syskonkullar av granbarkborrar kunde födas det året – samtidigt som träden stressades och blev mer sårbara för angrepp.

– Det blev stora populationer som kunde attackera levande träd och snabbt öka, säger Cornelia Roberge, miljöanalysspecialist på Sveriges lantbruksuniversitet.

”Faran inte över helt”

Men under 2024 skadades endast 0,3 miljoner kubikmeter gran av granbarkborren, enligt en färsk inventering beställd av Skogsstyrelsen. En siffra att sätta i relation till de 2 miljoner som skadades i fjol och de över 8 miljoner kubikmeter gran som skadades 2021. Totalt uppskattas cirka 34 miljoner kubikmeter gran ha skadats i södra och mellersta delarna av Sverige sedan 2018. Att utbrottet drastiskt klingat av härleder Cornelia Roberge till att vädret varit gynnsamt för granarna, som behöver regn för att kunna stå emot skadeinsekterna.

– Det har ju klingat av rejält utifrån de nivåer som det har legat på tidigare. Men det är ju samtidigt så att blir det stormar med vindfällen och en fördelaktig vår med mycket värme, då kommer det riskera att blåsa upp igen. Det har vi sett förut, så vi kan inte helt blåsa faran över, säger hon.

Då kan de öka igen

Fler rekordutbrott är också att vänta framöver. Med klimatförändringarna följer större extremer i klimatsystemet, men också varmare temperaturer längre in på hösten och tidigare på våren. Något som bäddar för nya stora utbrott av granbarkborrar.

– Ponera att det blir mer stormfällningar, då riskerar populationerna att öka (då granbarkborrarna helst angriper fallna träd). Samma sak om man får tillbaka mer frekventa varma temperatur eller varma och torra somrar, då får man förhållanden där granbarkborren hinner föröka sig flera gånger på en sommar, säger Cornelia Roberge.

”Yngelrum för granbarkborre”

Det rekordstora utbrottet av granbarkborre som nu klingat av har väckt en debatt om vilka åtgärder som ska till för att begränsa skadorna. I en motion som nyligen fick grönt ljus av riksdagen och blev ett tillkännagivande till regeringen beskrivs skyddade områden som ”yngelrum för granbarkborrar”. Statens ansvar för att sköta reservaten måste bli mycket bättre och tydligare så att granbarkborren inte orsakar skada på kringliggande skog, enligt tillkännagivandet. 

Martin Schroeder, professor i skogsentomologi vid SLU, säger att arealen granskog med risk att bli angripen av granbarkborre är förhållandevis liten i formellt skyddade områden jämfört med i den brukade skogen. Det innebär att under utbrott av granbarkborre så produceras huvuddelen av barkborrarna i den brukade skogen. På grund av det och för att utbrotten främst initieras av storskaliga störningar (så som torka och stormfällningar) kan skyddade områden inte ses som orsaken till ”stora barkborreutbrott”. Men det kan ”förstås påverka skogsägare lokalt som har äldre granskog i direkt anslutning till skyddade områden med stora angrepp”, säger professorn. 

– Granbarkborrarna flyger ju kors och tvärs. Men de flyger även från den brukade skogen och in i skyddade områden, så det är ju inte ensidigt, säger han.

Målkonflikt

En åtgärd för att tackla angreppen i skyddade områden är att göra samma sak som i den brukade skogen, det vill säga avverka stående eller vindfällda träd angripna av granbarkborre. Men ibland riskerar det att uppstå en målkonflikt, säger Martin Schroeder. Skogen kan ha skyddats för att bevara naturvärden, vilka gynnas av att det finns en del stormfällda träd eller stående döda träd. Måttliga angrepp av granbarkborre i skyddade områden skapar också större ljusinsläpp som kan ge plats för en större variation av arter.

– Däremot finns det exempel under det här utbrottet där i princip hela den äldre granskog som skyddats har dödats. Då är det ju negativt om syftet med området var att bevara arter som behöver äldre granskog och det var därför skogen skyddades. Men i sådant läge är det inte alltid att det går att göra något åt, då det kan finnas praktiska problem, så som till exempel att få fram avverkningsresurser i tid medan en åtgärd fortfarande är effektiv mot granbarkborren.