Det kommer oroväckande signaler om att Sverige ska ut och kriga i Mellanöstern. Ytterligare ett steg för att öka hotet mot vår säkerhet. Först Nato och amerikanska militärbaser, som gör oss till måltavlor för fienden och nu detta krig långt hemifrån som givetvis gör att vi riskerar vedergällning.

Så klart att vi behöver upprusta vårt försvar. Vapenindustrin gnuggar händerna.

Men vi som inte vill vara med i USA:s krig? Får vi säga det eller är det fosterlandsförräderi? Kommer vi, liksom journalister och politiska partier i Ryssland, Ukraina och Israel att bli förföljda och tystade? Men nej, Sverige är ju en demokrati, det är för att försvara demokratin som vi krigar, så vi kan nog känna oss lugna.

Både i Ryssland och Ukraina förföljs och straffas vapenvägrare och pacifister. Man rekryteras till att kriga vare sig man vill eller inte. Ska svenska ungdomar också tvingas ut och döda mot sin vilja?

Men hur är det med demokratin? Vi har inte valt denna krigslogik som nu råder. Vi röstade på partier som slog vakt om vår alliansfrihet och motarbetade vapenexport. Vi är inte tillfrågade om vare sig Nato eller bilateralt militäravtal med USA. Vi är oroliga för demokratin också.

Vi utsätts dagligen för massiv propaganda och falska nyheter. Det ökar polariseringen i samhället. Allt som inte passar den egna agendan kan avfärdas som falskt, att gå fiendens ärenden. Ryssland har sina trollfabriker som sprider desinformation på nätet och USA och Storbritannien har sina tankesmedjor, Rand Corporation, Atlantic Council och Soufan Groupe, som stöds av vapenindustrin och säkerhetstjänsterna och som ofta används som källor av de stora svenska tidningarna och radio och TV. Även det som är sant kan på så sätt avfärdas som Putinpropaganda eller förtal av USA. Ord som förhandling och diplomati är bannlysta för att inte tala om kompromiss! Att säga att liv är viktigare än nationsgränser är som att svära i kyrkan.

De dominerande svenska medierna sprider konsekvent ett narrativ om säkerhetspolitiken med fokus på militär upprustning, Nato och militärt samarbete med USA. Att ifrågasätta den uppfattningen har blivit mycket svårt, eftersom alla fakta kan avvisas som desinformation och rysk propaganda, oavsett om de är sanna eller ej. Att bedriva opinionsarbete mot Nato misstänkliggörs. Föreningen Nej till Nato och Kvinnor för Fred stämplas som säkerhetsrisker och gamla etablerade fredsorganisationer blir utan finansiering.

Sverige, en av världens främsta demokratier har blivit tyst. En repressiv demokrati.