Internationella avtal är inte tänkta som en hopp på hopp av-karusell. I Parisavtalet finns också en klausul som ger en karensperiod på tre år från det att avtalet börjar gälla innan ett land kan begära utträde, sedan tar det ytterligare ett år att faktiskt lämna avtalet. 

– Man ansåg att det vore bra med en stabilitet, om man går in i avtalet så ska man också vara kvar i avtalet ett tag, så att det inte blir för hattigt, säger Mathias Fridahl, som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet.

För USA:s del började avtalet gälla första gången den 4 november 2016. Tre år senare, den 4 november 2019 kunde Donald Trump begära formellt utträde ur Parisavtalet. Ett år efter det lämnade också USA avtalet. Men då hade Donald Trump precis förlorat valet och Joe Biden flyttade in i Vita huset knappt två månader senare, som återanslöt USA. Nu är situationen den omvända. Bidenadministrationen är på väg ut och Donald Trump gör come back och väntas infria sitt vallöfte om att gå ur Parisavtalet – igen. 

– Vi förväntar oss att det kommer att ske ganska snabbt, säger Mathias Fridahl.

Länder blir mer försiktiga

Den här gången kommer han inte behöva vänta mer än det år som det tar att lämna avtalet. Klausulen om tre år (efter det att Biden gick med) passerade i början av 2024. Så redan i januari 2026 väntas USA ha lämnat Parisavtalet. Men utträdet får konsekvenser redan i år, tror Mathias Fridahl, då USA kommer att tvingas inta en mer försiktig hållning i förhandlingarna under COP29, där frågan som överskuggar alla andra rör finansieringen av klimatinsatser för perioden efter 2025. Med USA ur ekvationen kan nivån på finansieringen bli betydligt lägre än vad många utvecklingsländer önskar. Något som i så fall väntas spilla över på förhandlingarna under COP30 i Brasilien nästa år, då länderna ska presentera nya klimatplaner.

– Då tror jag många fattiga länder kommer att bli betydligt mer försiktiga, säger Mathias Fridahl.

”Är ett mycket värre läge”

Men finns det inte fördelar med att USA nu kan lämna snabbt, istället för att behöva dras med en motvillig Trump under förhandlingarna? Nej, Fridahl tycker inte det. Förra gången hade USA ändå en relativt konstruktiv roll under förhandlingarna, trots att de aviserat att de tänkt lämna. 

– Så skadan var inte så stor när USA till slut trädde ut ur Parisavtalet och sen bara några månader senare återinträdde. Det är många aspekter här som skiljer sig från förra gången och som gör att det är mycket värre läge.

Trump har också sagt att han ska göra allt han kan för att försvåra för USA att engageras i klimatfrågor efter hans presidentskap, berättar Fridahl. Men hur han ska lyckas med det är dock oklart. 

– Det är i alla fall löften som han har gett men han snackar ju väldigt mycket och ger väldigt många löften, det är inte alltid det finns någon substans bakom dem.

Delstatens motdrag

I samband med Trumps tidigare ämbetsperiod, gick flera delstater emot Trumps politik och deklarerade att man tänkte följa Parisavtalet. Bland annat tog Kalifornien beslut om skarpare utsläppsregler för transportsektorn – en möjlighet Trump nu sagt sig vilja undanröja. Men delstaten har förberett sig med ett motdrag för ett sådant scenario, enligt Fridahl.

– För att komma runt risken att Trump drar tillbaka Kaliforniens möjlighet att sätta en högre standard för utsläpp i transportsektorn har man börjat träffa direkta bilaterala avtal mellan den politiska delstaten och bilföretag, där producenterna förbinder sig till de här högre utsläppsstandarderna, säger han.

”Illasinnad retorik”

Trump har också lovat att riva upp Inflation reduction act, som Bidenadministrationen använt för att kanalisera miljarder till omställningen bort från fossila bränslen. En del har spekulerat i att han ändå skulle avstå från det, då det skulle kunna innebära att USA förlorar affärsmöjligheter och hamnar på efterkälken i den gröna innovationskapplöpningen. Men Mathias Fridahl är tveksam. 

– Han tror att illasinnade stater har använt en retorik om ett överdrivet klimathot för att lura USA i en fälla och minska USA:s konkurrenskraft, jag tror att det kommer vara väldigt svårt att övertyga honom om att det är något annat som gäller.

Du tror inte Elon Musk, som nu är en nära allierad, kan övertyga honom? 

– Jag tycker att han uttrycker sig med större försiktighet men han pendlar fram och tillbaka. Vi får se var det tar vägen.