Den 7 mars inträdde Sverige i Nato och i dag den 8 mars infaller internationella kvinnodagen. Det är bekymmersamt att Natomedlemskapets konsekvenser för kvinnor och jämställdhet inte tillräckligt undersökts eller uppmärksammats, anser Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF.
Årets internationella kvinnodag föregicks av att Sverige slutligen formellt blev medlem i Nato. Den 7 mars överlämnades anslutningshandlingarna till USA:s regering, till somligas rusiga glädje och till andras förtvivlan. Stora delar av den svenska fredsrörelsen har under hela processen uttryckt sitt motstånd mot att Sverige bryter 200 år av alliansfrihet för att gå med i en kärnvapenallians med fokus på militära lösningar.
Med anledning av medlemskapet skriver Kristna fredsrörelsen på sociala medier att ”den svenska anslutningen till Nato är ett tydligt uttryck för en föråldrad syn på vad säkerhet är och hur den kan uppnås, där nästan all uppmärksamhet riktas mot militära strategier”.
Svenska freds skriver i ett pressmeddelande att ”enorma resurser investeras i det militära istället för att storsatsa på insatser för att komma till bukt med grundorsaker till krig, såsom orättvisor, fattigdom och förtryck. Regeringen måste börja ta jättekliv på den långa och svåra vägen mot att återuppbygga tilliten till folkrätten, till diplomati och till alla de verktyg som behövs för att bygga hållbar fred”.
Patriarkala verktyg
Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, påminner om att ökad militarisering aldrig är bra för kvinnors rättigheter och säkerhet, och att upprustning och krig är ”patriarkala verktyg för att utöva makt och kontroll”. Inför riksdagens godkännande bedömdes det i en analys att medlemskapet inte skulle få några konsekvenser för jämställdheten, något Malin Nilsson kallar naivt.
– När fler beslut om Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik fattas inom militära institutioner som Försvarsmakten och Nato utestängs kvinnor i högre grad. Både för att militären är mansdominerad, och för att den bygger på en särskilt sorts militariserade maskulina ideal, säger hon i ett pressmeddelande.
Även avsaknaden av konsekvensanalys när Natoaktörer får immunitet är allvarlig, menar IKFF.
– Immunitet är extra problematiskt när det gäller genusbaserat och sexuellt våld. Hur ska Sverige säkerställa att straffrihet inte råder för dessa brott? frågar sig Malin Nilsson.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod att Sveriges flagga hissades utanför Natos högkvarter i Bryssel den 7 mars. Detta sker först i dag, den 11 mars. Uppdaterad 240311, kl. 08.16.
