Regeringen är nu klar med det omdebatterade lagförslaget, en lagrådsremiss, om säkerhetszoner, även kallade visitationszoner. Zonerna ska enligt regeringen införas från och med den 28 mars.

Lagen ger polisen rätt att besluta om tillfälliga visitationszoner i ett avgränsat område om det finns en påtaglig risk för skjutning eller sprängning i området till följd av en konflikt mellan gäng eller inom ett gäng.

Zonen måste också vara nödvändig för att brotten ska kunna förhindras. Den får gälla i högst två veckor i taget, men kan förlängas med ett nytt beslut.

Inom zonen får polisen rätt att kroppsvisitera personer och undersöka bilar i jakt på vapen eller sprängämnen utan att ha en konkret brottsmisstanke.

Yttrandena över den utredning som ligger till grund för lagförslaget har varit blandade. Bland annat polisen och en del kommuner är positiva. Andra kommuner som Malmö och Stockholm är negativa, liksom till exempel JO, JK och DO. Lagrådsremissen ligger dock i linje med utredningsförslaget och inga större förändringar har gjorts.

En huvudinvändning mot förslaget är att kroppsvisitationerna kan skada invånarnas tillit till polisen i berörda bostadsområden, särskilt om det kan misstänkas att urvalet sker på etnisk grund.

Visitationer inom en säkerhetszon måste, enligt lagförslaget, ske på sakliga skäl, även om inte konkret brottsmisstanke krävs. Etnisk profilering är förbjuden. Däremot kan visitationerna ske på annan profilering, till exempel klädsel om ett gäng är känt för att använda en viss typ av klädsel.

Enligt lagförslaget måste polisen dokumentera alla ingripanden.

När polisen tagit beslut om att upprätta en säkerhetszon måste den informera allmänheten om beslutet, vilket väntas få en förebyggande effekt och kyla ned en gängkonflikt i det berörda området.

I Danmark har polisen använt sig av visitationszoner i 20 år och fattat över 200 sådana beslut, varav 14 under 2022.