Dagens artskyddsregler gör det svårt och krångligt för markägare som vill avverka skog. Det tycker regeringen som har tillsatt en utredning för att ta fram nya bestämmelser om nationell fridlysning och artskydd. I skottlinjen står knäroten.
Regeringen tycker att dagens tillämpning av artskyddsreglerna medför orimliga konsekvenser för markägare. Även ersättningsystemet kritiseras av regeringen för att vara oförutsägbart och allt för tidskrävande för markägare.
En utredning ska nu föreslå regleringar i miljöbalken kring rätten till ersättning vid så kallad rådighetsinskränkningar till följd av fridlysningsbestämmelser av både nationellt och europeiskt skyddade arter, skriver regeringen.
− Myndigheternas ingrepp i enskildas rådighet över sin egendom måste vara förutsägbara och skäligt kompenserade. Verktyg för att skydda den biologiska mångfalden behöver vara mer ändamålsenliga än dagens artskydd. Det är glädjande att vi äntligen kan ta itu med detta orättvisa system, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), i ett pressmeddelande.
Minska begränsningarna
Istället ska reglerna kring nationellt fridlysta arter ändras så de inte försvårar för jord- och skogsbruk. Endast för de allra mest skyddsvärda arterna ska skydden gälla och som kan komma att innebära begränsningar för markägarna.
En art som lyfts fram är den idag fridlysta knäroten. Här gör regeringen bedömningen att skogsbruk inte ska kunna avsevärt försvåras av förekomst av den och andra arter som förekommer i stora antal i delar av landet.
− Dagens situation medför orimliga inskränkningar för markägare runt om i vårt land. Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande. Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), i ett pressmeddelande.
Knäroten rot till träta
Knäroten, som är en liten orkidé, har ofta använts inom den ideella naturvården som ett sätt att identifiera och rädda värdefull gammelskog, men också få skogen skyddad med hjälp av knärotens skyddsstatus.
Praxis har varit sedan 2017 att länsstyrelsen ändå gett dispens för avverkningar i skogar med knärot, just med motivationen att skogsägarna inte ska drabbas av en oproportionerlig inskränkning i sin äganderätt.
Den praxisen utmanades dock i år då Mark- och miljöverdomstolen som konstaterade att det är fel att ge dispens för att hugga skogar där det finns knärot, något som Syre tidigare har rapporterat om.
Regeringen nämner inte Mark- och miljöverdomstolens utlåtande i sitt pressmeddelande utan kommer snart att tillsätta en så kallad bokstavsutredning på Klimat- och näringslivsdepartementet.
