Den ideella föreningen Kvinnor för fred (KFF) har sedan slutet av 1970-talet verkat för fred och nedrustning och mot krig och militarism. I egenskap av kvinnoorganisation har föreningen varit berättigad till statsbidrag som sedan 2018 fördelas av Jämställdhetsmyndigheten (Jämy), ett stöd som i olika former funnits sedan början av 1980-talet. I december 2022 beviljades KFF 417 925 kr i organisationsbidrag för 2023.

I maj det året fick dock myndigheten uppgifter om att föreningen eventuellt inte uppfyller det demokrativillkor som är ett krav för att erhålla bidrag, då man fått kännedom om att en medlem i föreningen, Agneta Norberg, uttryckt stöd för Rysslands invasion av Ukraina. Därför inleddes en särskild granskning och den 7 juni 2023 beslutade Jämställdhetsmyndigheten att tillfälligt avbryta utbetalningen av den andra delen av det organisationsbidrag som KFF beviljats för verksamhetsåret 2023. Den 31 januari 2024 beslutades att Kvinnor för fred inte lever upp till demokrativillkoret; utöver att ansökan om bidrag för 2024 avslås blir föreningen också återbetalningsskyldig för de medel som hade hunnit delas ut 2023, vilket uppgår till 208 693 kronor.

– Granskningen har visat att flera företrädare för föreningen uttalat stöd för Rysslands invasion av Ukraina, säger Anna Tingbäck, chefsjurist på Jämställdhetsmyndigheten, i ett uttalande på myndighetens hemsida.

Extern undersökning upprörde

Upptakten till granskningen var att en privatperson tagit kontakt med Jämställdhetsmyndigheten och gjort dem uppmärksamma på uttalanden som medlemmar i Kvinnor för fred gjort. Myndigheten lämnar inte ut information om var uppgifterna kommer ifrån, men exempelvis debattören Mats Marcusson har på sin Substack redogjort för hur han har nagelfarit Kvinnor för freds verksamhet och påtalat för Jämställdhetsmyndigheten vad han tycker är rysk propaganda. Myndigheten har dock själva kunnat ta del av samma uppgifter i media som de som inkom från privatpersonen ifråga, informerar Jämys pressansvarige Simon Falk.

Som en del i den särskilda granskningen gav Jämställdhetsmyndigheten ett undersökningsuppdrag till företaget Afactor AB, som grundats av Anna Schneider och Maria Öström, båda tidigare verksamma inom Säpo. Deras utredning på 38 sidor behandlar frågeställningen om huruvida KFF och även paraplyorganisationen Sveriges fredsråd och/eller dessas företrädare ”har fört en opinion i säkerhetspolitiska frågor som främjar diktaturer, i synnerhet Ryssland och deras invasion av Ukraina”. Underlaget består till största delen av sådant som medlemmar i Kvinnor för fred postat på sociala medier.

Utredningen fick kritik både av KFF själva och av fredsaktivisten Tord Björk, där sistnämnda i en artikel som publicerats i Parabol hävdar att rapporten är ”full av faktafel, sakupplysningar som inte har med sammanhanget att göra, uppdiktade samband där de inte finns, godtyckliga tänjbara definitioner” och ”grova övertolkningar”.

Uttalanden som går emot demokrativillkoret

Slutsatsen i Afactors utredning är att ”[i]nga direkta organisatoriska kopplingar som avser ekonomiskt bidrag eller styrning mellan KFF/SFR och diktaturer (främst Ryssland) har påträffats. Däremot finns det kopplingar mellan KFF:s och SFR:s representanter till organisationer och föreningar som öppet sprider ett bland annat pro-ryskt narrativ […]. Ett ”budskap som ligger i linje med Kremls narrativ” är ett som enligt utredarna ”ifrågasätter USA och Nato samt kritiserar Sveriges försvarspolitik”, något som skulle tyda på ”potentiell inblandning i bredare informationskrigföringstaktik som syftar till att påverka den allmänna opinionen och underminera etablerad politik och allianser i Sverige”.

Jämställdhetsmyndigheten menar att det finns minst tre fall där Kvinnor för fred inte kan anses uppfylla demokrativillkoret. Det handlar dels om att föreningen fortsätter att vara medlem, och har en styrelserepresentant, i Sveriges fredsråd, en organisation som har inlägg på sin hemsida som enligt myndigheten uttrycker sympati med Rysslands angrepp på Ukraina. Dels att två medlemmar i KFF som har uttalat sig positivt om invasionen får fortsätta att företräda organisationen. Enligt Simon Falk är det emellertid inte Afactors undersökning som ligger till grund för det beslut som myndigheten kommit fram till .

– Vi gav dem uppdraget för att vi ville kolla mer på djupet och få klarhet i om det finns organisatoriska kopplingar mellan KFF och SFR, och om organisationens företrädare har uttalat sig på ett sätt som uttryckt stöd för icke-demokratiska regimer.

Kostsam bekräftelse

Men rapporten, som baseras på information från öppna källor, tillförde inga nya relevanta uppgifter utöver dem som myndigheten redan hade kännedom om.

– Man kan säga att den till viss del bekräftade sådant som vi redan funnit, säger Simon Falk.

Jämställdhetsmyndigheten betalade 100 000 kronor till Afactor för undersökningen.

I ett yttrande till Jämställdhetsmyndigheten har KFF bland annat anfört att ”[n]är föreningen fått kännedom att enskilda medlemmar uttalat åsikter som försvarar väpnade angrepp, odemokratiska regimer eller övergrepp, har KFF alltid tagit bestämt avstånd från dem.” De skriver också att ”KFF har i många år haft ett gott samarbete med Jämställdhetsmyndigheten. Därför är det häpnadsväckande att myndigheten släpper igenom en utredning som misstänkliggör och rent av förtalar KFF”.

Synpunkterna har tagits i beaktande, säger Simon Falk, men bedömningen har ändå landat i att föreningen agerat på sätt som motsäger det avståndstagande man säger sig ha gjort.

Noggrannare kontroller

I sitt beslut hänvisar myndigheten till den översyn av demokrativillkoren som initierades 2016 och som ska resultera i en proposition i vår. Villkoren har i och med demokratiutredningen fått ökad tyngd i myndighetsbeslut om stöd till organisationer.

– Vi tittar noggrannare på demokrativillkoret eftersom vi får tydliga signaler från regeringen om att göra mer ordentliga kontroller av statsbidragen, säger Simon Falk.

Man tar även upp ett beslut som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällfrågor (MUCF) tog den 25 september 2023 och som varit vägledande; då återkrävdes statsbidrag från det Ryska riksförbundet i Sverige. Enligt MUCF:s bedömning levde riksförbundet inte upp till ”förordningens krav på att verksamheten inte får strida mot demokratins idéer”. Ett återgivet yttrande från Säkerhetspolisen gör gällande att ”Ryssland utgör det dimensionerande hotet vad gäller Sveriges säkerhet, och bedöms vara den enda aktören i Sveriges närområde som utgör ett militärt hot” och ”[f]ör att påverka opinionen i Sverige använder den ryska staten olika plattformar för att sända budskap som dels legitimerar den ryska militära insatsen, dels kritiserar stödet till Ukraina.”

Nato inte knäckfrågan

I ljuset av detta konstaterar Jämställdhetsmyndigheten att Agneta Norberg uttryckt att hon ”hoppas att Ryssland stannar kvar och gör jobbet så att landet blir denazifierat och neutralt”, ett uttalande som uppmärksammats i Expressen den 5 maj 2022. Agneta Norberg är inte längre medlem i KFF, och Jämställdhetsmyndigheten håller det emot föreningen att Norberg lämnade frivilligt och inte blev utesluten.

– Jag lämnade organisationen, då får det vara om jag ska vara ett problem. Men jag tyckte inte att jag hade gjort något fel, säger Agneta Norberg, som var med och startade Kvinnor för fred 1980, och tillägger att hon tycker att Jämställdhetsmyndigheten ägnade sig åt ”en form av utpressning” mot föreningen när de hotade med indragna bidrag om hon inte uteslöts.

I sitt beslut lutar sig myndigheten också mot att en annan medlem i KFF:s ledning, Britta Ring, ”öppet försvarar Rysslands invasion” i ett inlägg på Facebook från den 20 september 2023. Posten inleds med följande mening: ”Det behöver påminnas om att Rysslands mål i Ukraina inte är lydregering eller ockupation utan enbart en förändring av den sittande regeringens politik, det vill säga ’demilitarisering och denazifiering av Ukraina'”, och avslutas med att det är ”Nato som har intresse av att skapa sig en ny fiende för att motivera sitt existensberättigande”.

Simon Falk förtydligar i ett mejl att det inte är frågan ”om hur en organisation eller en person ställer sig till Nato som är ifrågasatt. En organisation kan mycket väl beviljas medel oavsett deras inställning till Natos roll”. Knäckfrågan är i det här fallet att ”företrädarnas offentliga hållning och organisatoriska samröre ger stöd för Rysslands invasion av Ukraina, vilket inte anses vara i linje med demokratins idéer utifrån förordningen och dess förarbeten”.

”Kampanjer mot fredsrörelsen”

Sylvia Rönn, kassör i Kvinnor för fred, ifrågasätter inte att personer i föreningen har gjort uttalanden till stöd för Ryssland, men tycker att Jämställdhetsmyndighetens beslut bygger på långsökta och oklara argument.

– Två medlemmar har skrivit saker på Facebook, men det är inte som KFF-medlemmar de har gjort det, de säger det inte i KFF:s namn. Vi har skrivit till myndigheten att vi tar upp det när sådana här saker händer. Helt klart pågår kampanjer mot fredsrörelsen.

Hon konstaterar också att Jämställdhetsmyndigheten tar upp uttalanden från personer som inte är medlemmar i Kvinnor för Fred (utan i Sveriges fredsråd), ”tydligen i syfte att misstänkliggöra KFF”.  

Hur kommer det uteblivna stödet att påverka er?

– Vi får dra in på saker som kostar, som kontorsplats, men vi slutar inte för det. Vi jobbar redan ganska mycket ideellt, säger Sylvia Rönn.

Syre söker Britta Ring.

Afactor har avböjt medverkan.