Trots att kapital börjat flöda mot att skydda skog genom olika marknadsmekanismer och alltfler produkter fått stämpel som avskogningsfria – har det inte gett önskat resultat, enligt en global studie som nyhetsbyrån Afp rapporterar om.
Det rör sig om en omfattande global studie av Union of Forest Research Organisations (IUFRO), ett nätverk av 15 000 skogsforskare från 120 länder, som bedömt hur olika typer av marknadsmekanismer mot avskogning gett resultat. En liknande studie genomfördes 2010 och sedan dess har forskarna kunnat följa hur en komplex struktur av olika mekanismer, så som klimatkompensation, vuxit fram. Men enligt studien har de finansiella aktörerna varit mer intresserade av kortsiktiga vinster, än långsiktig hållbar skogsförvaltning.
– Det finns inget stöd för att marknadsmekanismerna ofta används för att lösa miljöproblem på ett sätt som gynnar både miljö, ekonomi och människor, säger Maria Brockhaus, studiens huvudförfattare till Afp.
Bland annat pekar rapporten på hur ett projekt värt över en miljard svenska kronor i Demokratiska republiken Kongo begränsat lokalbefolkningens tillträde till skogen utan att ha lyckats tackla de stora aktörer som har intressen i området. I Ghana ska avskogningen ha ökat – trots fler standarder som utlovat hållbarhet, samtidigt som kakaoodlare tjänar mindre idag än för ett årtionde sedan.
Nyligen avslöjade Aftonbladet hur hamburgarkedjan Max projekt lett till hunger i Uganda och hur bönderna börjat hugga ned skog, som planterats för att kompensera svenska konsumenters utsläpp.
