Vi är inte fångar i ett destruktivt ekonomiskt system – det finns vägar ut. Vi behöver bara få syn på dem, undersöka dem och anpassa dem till de lokala förutsättningarna. Annika Lillemets berättar om hur det kan se ut där man gjort slag i saken.
Är en solidarisk och demokratisk ekonomi inom naturens ramar möjlig? Går det ens att ställa om det rådande ekonomiska system som missgynnar nästan alla och föröder själva livsförutsättningarna? Och vem kan göra det? Kan människor på gräsrotsnivå verkligen påverka eller rent av leda den nödvändiga omställningen? Uppgiften är akut och överväldigande. Svensk offentlig debatt i dominerande medier präglas av idéfattigdom och uppgivenhet. Men det är värt att lyfta blicken och inspireras av dem som tar saken i egna händer. Politisk fantasi och handlingskraft ger resultat.
Fem grundpelare
Community wealth building (CWB) är ett intressant exempel på en kreativ, konkret strategi för att systematiskt stärka och utveckla lokal ekonomi och demokrati så att alla, inte bara ett fåtal rika, får del av välstånd och makt. Det handlar inte om att laga och lappa i det befintliga systemet, utan om att förändra det i grunden genom praktiskt arbete på lokal nivå. Begreppet skapades för närmare tjugo år sedan av den amerikanska tankesmedjan Democracy collaborative. CWB sprids till ständigt fler städer och kommuner i USA, England, Skottland, Wales, Australien och Nederländerna. Ett transatlantiskt – och globalt – samarbete av bästa slag har uppstått.
Strategin bygger på fem grundpelare: diversifierat och demokratiskt ägande, schysta jobb, finansiell infrastruktur för lokalsamhället, upphandling och socialt produktiv användning av tillgångar som mark och fastigheter. Enkelt uttryckt handlar det om att ta ett helhetsgrepp om de gemensamma resurser vi redan har och använda dem så effektivt som möjligt för det gemensammas bästa. Mer pengar och resurser ska stanna i lokalsamhället och komma invånarna till godo. Kommuner har en nyckelroll. Småföretag, kooperativ, företag som ägs av de anställda och kommunalt ägda företag är viktiga för att sprida och diversifiera ägandet. Även insourcing, att kommuner tar tillbaka privatiserade tjänster i egen regi, kan bidra till att mer pengar blir kvar i den lokala ekonomin. De som jobbar i kommunen, eller i något företag som utför tjänster åt den, ska ha goda arbetsvillkor och lön som går att leva på.
Kommunala och regionala pensionsfonder kan investera i lokala företag och allmännyttiga projekt som bostäder och därmed skapa fler lokala jobb och nyttigheter. Offentligt och kooperativt ägda lokala banker bidrar till att försörja småföretag och privatpersoner med kapital. Offentligt ägd mark och fastigheter kan användas så att de genererar välstånd åt lokalbefolkningen och människor får mer inflytande över olika slags allmänningar. ”Ankarinstitutioner” (anchor institutions) som är fast baserade på platsen, exempelvis sjukhus, universitet, större företag, bostadsföretag och olika myndigheter, anställer många och handlar upp varor och tjänster för stora belopp. Om de i högre utsträckning väljer lokala leverantörer och anställer lokalinvånare kan de stärka den lokala ekonomin betydligt och gynna miljön med kortare transporter.
Kooperativ och bowling
Men hur kan detta se ut i praktiken? Preston, en stad i nordvästra England med strax under 340 000 invånare, har blivit ett skyltfönster för metoden. Staden var hårt drabbad av ekonomisk åtstramningspolitik och industrinedläggningar. Efter att ett stort projekt för att rusta upp innerstaden gick i stöpet när externa investerare drog sig ur, tänkte kommunledningen om. Sedan 2011 har man systematiskt arbetat med CWB.
Resultaten blev på kort tid så goda att det socialdemokratiska Labourpartiet under Jeremy Corbyns ledning inrättade en särskild avdelning för att sprida Prestonmodellen. Genom dialog med ankarinstitutioner har upphandlingen från lokala företag ökat dramatiskt. På fem år mer än tredubblades den i Preston och fördubblades i regionen, Lancashire. Arbetslösheten minskade. Anställda fick lön som går att leva på (living wage). Flera arbetarägda kooperativ har, med stöd av kommunen och universitetet, startats inom olika branscher, som matproduktion, catering och it, varav vissa som svar på efterfrågan från ankarinstitutionerna. En pensionsfond, Lancashire Local government pension fund, har investerat i det lokala näringslivet, bland annat i fler studentbostäder. Community gateway, ett kooperativt bostadsbolag som styrs demokratiskt av hyresgästerna, har tagit tillbaka reparationsservice i egen regi.
Detta har hållit kvar betydande summor i den lokala ekonomin och gett fler nya jobb, inte minst för hyresgästerna själva. Bostadsbolaget har också, i samarbete med kommunen, köpt och renoverat tomma hyreshus där människor med låga inkomster ska ha råd att bo. Tillsammans med några andra kommuner i Lancashire planerar Preston att upprätta en offentligägd bank, North west mutual. Kommunen satsar också på att rusta upp ett kvarter i centrum med biografer, bowlinghall, restauranger med mera.
Egenmakt i Cleveland
Ytterligare ett exempel är från den amerikanska staden Cleveland, Ohio, där flera arbetarägda kooperativ har etablerats. Här får människor som avtjänat fängelsestraff och har svårt att få jobb en chans att bli medägare. Ankarinstitutioner som stadens universitetssjukhus anlitar tvätteriet och köper grönsaker från handelsträdgården. I Skottland vill regeringen använda CWB som ett verktyg för att såväl främja lokal ekonomisk utveckling och ekologisk hållbarhet som minska ojämlikheten. Lagstiftning för att understödja strategin är på gång.
Fem pilotområden har valts ut. Ett exempel på projekt som förenar de tre målen är Linlith-go-solar, en ideell lokal stiftelse som arbetar med att installera solpaneler i staden Linlithgow. Den producerade elen säljs lokalt och pengarna återinvesteras i nya initiativ som gynnar lokalsamhället.
Labour i Preston arbetar ur ett vänsterperspektiv, men sådant som ett blomstrande lokalt näringsliv och bättre konkurrens inom banksektorn, fler bostäder med överkomliga hyror, egenmakt för människor som får möjlighet att starta företag eller får jobb som de kan försörja sig på, och ett starkt civilsamhälle borde tilltala även mer borgerligt sinnade. Principerna är flexibla och kan anpassas till olika platsers förutsättningar. Även svenska lokala ekonomier kan stärkas och demokratiseras med hjälp av CWB, om någon eller några sätter bollen i rullning.
