Ibland kan personer med ett utvisningsbeslut inte utvisas till sitt hemland på grund av att förhållandena där inte tillåter detta. Det kan bland annat handla om att personen riskerar tortyr eller dödsstraff. I dag brukar Sverige i dessa fall ge ett tillfälligt uppehållstillstånd. Detta vill regeringen ändra på när det gäller personer som utgör ett säkerhetshot eller som begått ett allvarligt brott eller upprepad brottslighet. 

Migrationsminister Johan Forssell konstaterade under en presskonferens att dessa tillfälliga uppehållstillstånd ger personen i fråga flera ”förmåner”.

– Utöver det problematiska att personen faktiskt är kvar i landet när man inte borde vara här, så får man också med det här uppehållstillståndet tillgång till olika välfärdsförmåner och man kan resa fritt inom EU. Därtill så kan det här uppehållstillståndet hindra att de här verkställande besluten faktiskt verkställs direkt när det här hindret upphör, eftersom ett avlägsnande inte får ske under tiden som uppehållstillståndet är giltigt, säger han.

Därför gav regeringen i februari i år ett uppdrag om en snabbutredning kring frågan, och under måndagen överlämnades promemorian till Johan Forsell. 

Uppskjutet beslut istället för uppehållstillstånd

Promemorian föreslår bland annat att man ska kunna skjuta upp ett utvisningsbeslut istället för att ge ett tillfälligt uppehållstillstånd i de fall där en utvisning inte kan ske på grund av verkställighetshinder. På så vis kan en utvisning ske direkt när hindren i hemlandet försvinner. 

Personen i fråga föreslås också, under tiden som beslutet är uppskjutet, kunna bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller Polismyndigheten samt förbjudas att lämna ett visst område, i första hand handlar det då om länsgränser.

Personens rätt att arbeta och få tillgång till välfärdsförmåner föreslås också begränsas under tiden som beslutet är uppskjutet. Rätten till sjukvård föreslås begränsas till akut vård och vård som inte kan anstå. Boende och uppehälle kommer att ordnas även fortsättningsvis, enligt förslaget, men det ”blir på en mer grundläggande nivå och det blir primärt Migrationsverket som hanterar det”, säger utredare Dag Stegeland. 

Han konstaterar att Migrationsverket ska ordna med tilldelning av boende i verkets regi. Denna boendetilldelning ska även kopplas till rätten till bidrag. Personerna i fråga föreslås få en dagersättning på samma nivå som asylsökande idag får, men den som tackar nej till en tilldelad boendeplats mister rätten till de grundläggande bidragen.

Även rätten till komvux och studiestöd kommer att slopas enligt förslaget.

Begränsar möjligheten att etablera sig

Migrationsminister Johan Forssell ser positivt på förslaget.

– Vi måste ha en lagstiftning som ger myndigheter effektiva verktyg att snarast möjligt genomföra utvisningar särskilt när det gäller utlänningar som utgör hot mot säkerheten i landet eller har begått allvarliga brott. Utredningens förslag begränsar dessa individers möjlighet att etablera sig här och skapar utrymme för myndigheterna att bedriva ett effektivt återvändandearbete genom bland annat ökad kontroll. Jag välkomnar utredningen och ser fram emot att skicka ut förslagen på remiss, säger han.

Men på TT:s fråga om hur länge man ska kunna leva i Sverige med ett så kallat inhiberat verkställighetsbeslut gav presskonferensen inget tydligt besked. 

– Det är en bra fråga som det inte finns något bra svar på, säger Dag Stegeland. 

Han konstaterar att de flesta situationer i dag bedöms som tillfälliga hinder och att det skulle bli upp till domstolarna att avgöra ärendena från fall till fall. 

Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Närmast ska förslagen ut på remiss.