Regeringens planer på informationsplikt för offentlighetsanställda, den så kallade angiverilagen, är inte särskilt populär bland landets regioner och kommuner. 14 av 21 regioner säger nej, enligt en ny enkät utförd av Akademikerförbundet SSR.
Det är Tidöpartierna som har gett en statlig utredning i uppdrag att ta fram ett förslag om informationsplikt för alla som arbetar inom offentlig verksamhet. Det skulle innebära att personer som arbetar inom exempelvis sjukvården ska rapportera papperslösa till polis och Migrationsverket. Utredningen, som ska vara klar i slutet av denna månad, har kritiserats hårt av flera instanser.
I oktober protesterade fem fackförbund mot en lag om anmälningsplikt, som de anser kunna strida mot grundläggande värderingar för hälso- och sjukvården.
– Den strider mot människors rätt till hälsa, och den strider mot vår tystnadsplikt. Den skulle skada relationen mellan läkare och patienter, och den skulle riskera att driva människor djupare in i skuggsamhället, sade Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet, rapporterar Läkartidningen.
Ej straffa anställda
Enkäten från Akademikerförbundet SSR visar att 14 av 21 regioner är emot en informationsplikt, samtidigt som sju regioner ännu inte har tagit ställning i frågan. Enkäten har också gått ut till kommunerna, och av de som tagit ställning svarar 44 att de är emot förslaget, medan tre kommuner (Ale, Skurup och Vadstena) svarar att de är för en informationsplikt. Åtta kommuner säger sig ha beslutat att de inte kommer att eftersöka eller straffa anställda som inte anmäler papperslösa. Det var 63 procent av landets alla kommuner som svarade på enkäten.
– Det är tydligt att vi har landets kommuner och regioner i ryggen när vi säger nej till en angiverilag. Allmänhetens förtroende är helt avgörande för att offentliganställda ska kunna göra sitt jobb. Om förtroende saknas kommer den som behöver välfärden mest undvika att söka stöd och hjälp, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i ett pressmeddelande.