Efter två års granskning lämnade Riksrevisionen i dag sin rapport om Allmänna arvsfonden till regeringen. Den innehåller en rad kritiska synpunkter och förslag på att bland annat låta medlen hanteras inom statens budget.

De senaste tio åren har Allmänna arvsfonden haft betydligt större intäkter än utdelade bidrag, skriver Riksrevisionen i rapporten. Detta har lett till att de ansvariga myndigheterna, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, ”aldrig behöver väga projektansökningar mot varandra”, skriver Riksrevisionen.

Det är inte ovanligt att många söker medel för projekt med stora budgetar – över 10 miljoner kronor är inte ovanligt, enligt Riksrevisonen.

– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Brottslighet har förekommit

Riksrevisionen har också gett Säpo och Polismyndigheten i uppdrag att göra slagningar i register och underrättelsesystem. Dessa visar att ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet har förekommit, utreds eller misstänks hos personer i organisationer som får pengar för att driva arvsfondsprojekt.

Dessutom har Riksrevisionen sett indikationer på felaktigheter med anställningar och löner samt jävssituationer i flera arvsfondsprojekt. Personer bakom finansierade projekt har även visat sig vara överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt.

– Fonden har finansierat många bra projekt som bidragit till högre livskvalitet för till exempel barn och personer med funktionsnedsättning. Men de förhållanden som för hundra år sedan motiverade inrättandet av arvsfonden är inte länge aktuella. Regeringen bör ta fram ett nytt system som är mer robust mot missbruk och oegentligheter, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

Håller inte med

Allmänna arvsfonden håller inte med om alla delar av kritiken. I en kommentar på sin hemsida skriver de bland annat att 75 procent av de som ansöker inte får stöd. 

”I handläggningen av ansökningar har vi tydliga kriterier och krav som ska uppfyllas. Den delen av beredningen har Riksrevisionen inte tagit med i sin granskning utan endast tittat på ansökan och underlag till beslut”, skriver fonden.

De noterar också att Riksrevisionen använt sig av Säpo och Polismyndigheten för registerslagningar, något som Allmänna arvsfonden i sin tur inte har laglig rätt att använda.

De ”välkomnar därför Riksrevisionens rekommendation till regeringen att se över lagar och förordningar så att Allmänna arvsfonden, och andra bidragsgivande offentliga organisationer, får de möjligheter till kontroll som kan behövas”.

Bland de förslag som Riksrevisionen överlämnar till regeringen finns bland annat en rekommendation om att Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system utvecklas, ”förslagsvis inom statens budget”. 

Allmänna arvsfonden skriver i sin kommentar att detta beslut givetvis är upp till Regeringen, men ”Kammarkollegiet noterar dock att Riksrevisionen endast granskat en begränsad del av verksamheten och handläggningen och det under pågående pandemi”.

”Vore förödande för civilsamhället”

Från flera civilsamhällesorganisationer kommer idag stark kritik på förslagen.

– Ett starkt och oberoende civilsamhälle är en förutsättning för en livaktig demokrati. Att lägga ner Allmänna arvsfonden vore ett hårt slag mot alla de organisationer och föreningar som varje dag arbetar med samhällsförändring. Brister som har identifierats i Riksrevisionens granskning måste självklart åtgärdas, men det är inte civilsamhället som ska betala priset, säger Ingela Holmertz, generalsekreterare på RFSU, på organisationens linkedin-sida.

– Det vore förödande för civilsamhället och funktionsrättsrörelsen om den Allmänna arvsfonden avvecklas, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, i en kommentar.

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU, är också hårda i sin kritik.

– LSU anser att det är en oproportionerlig och lat slutsats där riksrevisionen duckat för de möjligheter som finns för riksdag och regering att utveckla Arvsfonden för att bli mer ändamålsenligt i tiden och för dess målgrupper, säger Martin Kihlström, kanslichef på LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, i ett mail.

Han tillägger:

– LSU ser oroligt på att en viktig finansieringskälla för barn- och ungdomsorganisationernas arbete nu riskerar att gå förlorad. Barn och ungas engagemang, organisering och fritid ska inte begränsas av sociala eller ekonomiska förutsättningar. Därför är resursfördelningen till det unga civilsamhället och verksamhet riktat till barn och unga en avgörande fråga som måste ha politisk prioritet.”

”Svårbegripligt”

Fremia, arbetsgivarorganisation inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd, reagerar också starkt på Riksrevisionens slutsatser. 

– Det är svårt att förstå hur Riksrevisionen kommer fram till slutsatsen att Allmänna arvsfonden bör läggas ner. Idén att staten ska få arvsrätt och medlen gå direkt in i statsbudgeten för regeringen att disponera fritt är också mycket svårbegriplig, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia, i ett uttalande.

Han konstaterar också att rapporten kommer en dag efter att ett kommittédirektiv lagts för den utredning som ska se över om kusinarv bör återinföras i Sverige.

– Riksrevisorns rapport och regeringens utredningsdirektiv för att återinföra kusinarvet är väl synkade med varandra och pekar tydligt på regeringens vilja att strypa betydande finansiering till civilsamhällets organisationer, säger Patrik Schröder.

Han tillägger att fonden sedan starten har finansierat projekt som senare har lett fram till exempelvis allmän förskola, mödra- och barnavårdscentraler, färdtjänst och personlig assistans. Även hjälptelefonen hos BRIS, Glada Hudikteatern, Cirkus Cirkör, Friends och Självmordslinjen har sitt ursprung i Arvsfondsfinansierade projekt.