DEBATT. Paul Watson, grundare av Sea shepherd conservation society, medgrundare av Greenpeace och huvudperson i tv-programmet Whale wars, arresterades i Nuuk, Grönland, den 21 juli 2024. Han greps baserat på en internationell arresteringsorder från Japan från 2012, som anklagar honom för att ha orsakat skada på ett japanskt valfångstfartyg under en av hans antivaljaktkampanjer i Antarktis 2010. Japan hävdar också att Watson och hans team skadade en besättningsmedlem med en stinkbomb avsedd att störa valfångstoperationen. Watson har dock nekat till dessa påståenden och presenterat videobevis för att visa att ingen befann sig på däck vid tidpunkten för incidenten.

Åtalen mot Watson omfattar medhjälp till överfall och skeppstillsyn, med straff i Japan som kan variera från böter motsvarande upp till 36 000 kronor till 15 års fängelse. Watsons arrestering inträffade medan han var på väg att genskjuta Japans nya valfångstfartyg, Kangei Maru, i Norra Stilla havet – ett fartyg som djurskydds- och miljöaktivister fruktar signalerar Japans avsikt att återuppta storskaliga valfångstoperationer långt från sina kuster.

Watsons juridiska team hävdar att åtalen är en del av en bredare vendetta från Japans sida, avsedd att straffa honom för hans långa insatser för att stoppa valjakt under flera årtionden. De menar att utlämningen är politiskt motiverad och syftar till att göra ett exempel av Watson och avskräcka från ytterligare antivaljaktaktivism. Det globala engagemanget för hans potentiella utlämning är tydligt, med över 100 000 personer som har skrivit under en petition för hans frigivning.

Fallet har också återuppväckt etiska debatter kring valjakt. Valar är högintelligenta, sociala varelser med komplexa beteenden. De lever i tätt sammanhållna grupper, visar tecken på emotionellt djup och har sofistikerade kommunikationsmetoder. Många arter är hotade och deras fortsatta överlevnad är avgörande för att upprätthålla friska ekosystem. I ett stödbrev till Watson betonade den kända zoologen dr Jane Goodall: “Valar (och andra tandvalar) är långlivade, kännande varelser. De har komplexa sociala band och är extremt intelligenta. Valjakt, oavsett om den är kommersiell eller påstått vetenskaplig, är grym och oetisk. Varje val är viktig som individ och bör respekteras därefter.” Watsons anhängare menar att åtal mot någon som försvarar dessa kännande varelser belyser den djupa moraliska dilemmat i valjaktdebatten.

Frågan om valjakt förblir en av de mest kontroversiella i internationella bevarande debatter, med en patchwork av regler och praxis som formar det nuvarande landskapet. Internationella valkommissionen (IWC), som etablerades under Internationella konventionen för reglering av valjakt, införde ett globalt moratorium på kommersiell valjakt 1986 för att hantera den snabba nedgången i valpopulationer och främja deras återhämtning.

En av de viktigaste undantagen från detta förbud är ursprunglig subsistensvaljakt. Ursprungsbefolkningar på platser som Alaska och Grönland har tillstånd att jaga valar för traditionella och näringsmässiga syften, förutsatt att de följer strikta kvoter och regler som är utformade för att försöka säkerställa hållbarhet och minimal påverkan på valpopulationer.

Under de senaste åren har dock valjaktfrågan präglats av kontrovers. Japan, som var en ledande förespråkare för vetenskaplig valjakt, lämnade formellt IWC 2019. Landet återupptog därefter kommersiell valjakt, och hävdar att dess verksamhet bedrivs för vetenskapliga syften och inom dess exklusiva ekonomiska zon (EEZ). Island fortsätter, trots globalt tryck, att bedriva valjakt enligt sina egna regler. På liknande sätt har Norge valt att helt avstå från IWC:s moratorium, sätta sina egna kvoter och fortsätta med valjakt i sina vatten.

Trots dessa pågående praktiker arbetar många länder och organisationer aktivt för att skydda valpopulationer och deras livsmiljöer genom olika fördrag och bevarandeprogram.

Danmark befinner sig nu i centrum för en intensiv internationell konflikt. Beslutet om Watsons utlämning påverkar inte bara hans öde utan testar även Danmarks politiska ställning och internationella relationer. Fallet har redan orsakat spänningar inom Danmark, särskilt med Färöarna, där valjakt fortfarande praktiseras.

Danmarks justitiedepartement står under intensiv press från båda sidor. Å ena sidan kan utlämningen av Watson skada Danmarks anseende bland dess europeiska allierade, miljögrupper, djurförsvarare och bevarandeexperter av alla slag. Å andra sidan kan ett avslag på utlämningen belasta relationerna med Japan, en viktig internationell partner.

I går, den 3 september, samlades aktivister framför Justitiedepartementet i Köpenhamn och marscherade till den japanska ambassaden där de krävde Watsons frigivning. Det förväntas att medborgare också kommer att samlas framför danska och japanska ambassader världen över under de kommande dagarna. Captain Paul Watson Foundation (CPWF) har startat en petition som uppmanar den danska regeringen att avvisa utlämningsbegäran. Petitionen har redan samlat över 100 000 onlineunderskrifter, vilket understryker det omfattande engagemanget för potentiell utlämning och dess konsekvenser för miljöaktivism.

När det internationella samfundet väntar på beslut om Paul Watsons utlämning, förblir Watson orubblig i sitt engagemang. Från sin cell i den moderna fängelsebyggnaden med utsikt över havet, kan han se valar och isberg passera förbi hans fönster. “Det är nästan som att jag är på däck på mitt skepp,” säger han och kallar det “det bästa fängelset jag någonsin varit i.” Watson skämtade till nyhetsbyrån AFP, “Om de tror att det förhindrar vårt motstånd, har jag just bytt skepp. Mitt skepp just nu är Fängelset Nuuk.”

Paul Watsons öde är fortfarande osäkert, men en sak är klar: det beslut som det danska domstolen fattar kommer att få långtgående konsekvenser, inte bara för Watson utan för den bredare kampen mot valjakt och skyddet av haven.

Ingressen är ändrad onsdagen den 4 september klockan 9.49. Det stod tidigare att besked om utlämnandet om Paul Watson kommer den 4 september, men det är oklart om det kommer då. /Syre