Satsningarna på vind- och solkraft har varit stora i Sverige, men få har tänkt på vad som händer när de blir gamla och måste skrotas. Nu vill Energimyndigheten se skärpt producentansvar och en miljöfond för ökat hållbarhetstänk.
Myndigheten vill ta fram ett mer cirkulärt system för återanvändning och se möjligheter för att ta vara på alla värdefulla och miljöskadliga material som solcellerna innehåller, rapporterar LFT.
– Redan i dag finns det aktörer som har utvecklat eller håller på att utveckla olika lösningar för ökad cirkularitet. Genom att kartlägga dessa lösningar och arbeta gemensamt inom EU främjar vi utvecklingen, säger Amanda Ros, projektledare för uppdraget på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.
Hon tillägger:
– Samtidigt kan vi skapa förutsättningar för nya industriella värdekedjor för avfall här i Sverige, och på så sätt komma ett steg närmare det cirkulära samhället.
Vindturbiner och solpaneler har en livslängd på uppemot trettio 30 år. En del återanvänds i nya vindkraftverk medan annat förbränns i cementindustrin. Men i takt med satsningarna på “grön energi” kommer mängden material att öka.
Myndigheten vill ta fram ett utökat producentansvar för solceller, med eventuella straffavgifter för producenter som inte är anmälda till Naturvårdsverket.
Krossa bladen
Det här är ett globalt problem. Även om cirka 90 procent av ett vindkraftverk kan återvinnas, så har bladen varit svåra att hantera. I länder som USA har de ofta hamnat som fyllnadsmassa eller grävts ned, även om man numera skickar mycket till cementindustrin.
Uppskattningar visar att avfallen från bladen kommer att vara närmare 2,2 miljoner ton i USA till 2050 och globalt 43 miljoner ton.
Men forskare arbetar på nya sätt att bryta ned vindkraftverkens vingar, bland annat genom att använda en speciell vätska som bryter ner materialet så det kan återanvändas, rapporterar CNN.
