Polisens kamerabevakning i Dalen i södra Stockholm hindrade inte det sprängattentat som genomfördes natten till tisdagen. Det stämmer in på forskningen.
Ett syfte med kamerabevakning är att förebygga brott. Därför har polisen satt upp kameror i och runt Dalen i södra Stockholm, där det har skett flera gängrelaterade våldsbrott under senare år.
Men trots kamerorna skedde natten till tisdagen denna vecka ett nytt sprängattentat i området, rapporterar TT.
Alvaro Torres, kommunpolis i Globen i Stockholm, vill ändå inte se det som ett misslyckande. Ytterligare ett syfte med kamerorna är att fånga bilder på gärningsmännen, påpekar han.
– Det är omöjligt att säga att kamerabevakning skulle kunna förebygga alla skjutningar och sprängningar, men däremot förbättrar det säkert utredningsläget. Så man får kanske hålla två tankar i huvudet samtidigt, säger han.
Att kamerabevakning inte förhindrade sprängningen i Dalen är i linje med forskningen. Brottsförebyggande rådet (Brå) visar i en stor metastudie från 2018 att det saknas bevis för att kamerabevakning skulle förebygga grov brottslighet och våldsbrott. Kamerabevakning ser visserligen ut att kunna förebygga inbrott, stölder och narkotikabrott, men inte just våldsbrott eller ordningsstörningar.
När det gäller att få fast gärningsmän saknas det också forskning som visar att kamerabevakning skulle hjälpa polisen i deras utredningsarbete. En av studierna som rör detta har gjorts av Manne Gerell, forskare i kriminologi vid Malmö universitet, som studerade mängdbrott, alltså mindre allvarlig brottslighet som cykelstölder och misshandel. I den studien gick det inte att se några statistiska skillnader, delvis för att väldigt få brott gick att studera.
Men när det gäller grövre brott tror han kamerabevakning kanske kan ha större betydelse i utredningsarbetet eftersom polisen då har mer resurser att följa upp bildmaterialet med exempelvis förhör av vittnen.
– Men det är en hypotes vi har. Vi har inte kunnat bevisa det än, säger Manne Gerell.