”Man underskattar nyhetsvärdet i det här” konstaterar Albin Gräns, forskare vid SLU, på ett webbinarium om laxodlingar som anordnades av Djurskyddet Sverige. Gräns pekar på kontrasten mellan Nobelbanketten som stolt visade upp sin meny med svensk röding och en film från ett besök på en svensk anläggning där rödingar bedövas med koldioxidvatten. Efter tio minuter bubblar karet fortfarande av fiskarna som sprätter i panik för att ta sig ur karet. Vid ett långbord sitter kungligheterna festklädda.
Nästa sekvens i filmen visar att efter 25 minuter är det fortfarande många fiskar som försöker fly. Det tar över en timme från att koldioxiden sätts in tills man skär huvudet av fiskarna, och inte ens då är alla fiskar bedövade. Dessutom vaknar en del till. Gräns varnar för att behandlingen av fiskar är en potentiell pr-skandal.
Den fisk som svenskarna äter mest av är lax, och framför allt lax från laxodlingar i Norge. ”Odling” är för övrigt ett märkligt begrepp, men speglar kanske en bransch där fiskar setts mer som grönsaker än som djur. I det vilda lever laxar i föränderliga miljöer. I industrin har de bara ett monotont liv i en trång kasse som ser likadan ut dag efter dag. Forskare har sett laxar som uppvisar depression i odlingarna och vittnar om laxar som slutar att äta och inte reagerar på saker som händer i omgivningen.
Överdödligheten i laxodlingarna är stor. Var sjätte lax, eller 62,8 miljoner individer, dog förra året i Norge på grund av de dåliga förhållandena. Parasiter frodas där många laxar trängs ihop och leder till dödliga virusinfektioner och laxlus. Hjärtsjukdom är en annan dödsorsak. Hjärtat hinner inte med den höga tillväxttakt som fiskarna pressas till.
För varje lax har det dessutom gått åt mellan 250 och 3 000 vildfångade småfiskar till foder. Ytterligare 34 miljoner putsarfiskar förbrukades för att producera laxarna. Putsarfiskarna tillhör ett släkte med smarta små fiskar som känner igen sig själva i en spegel och har avancerade kognitiva förmågor. Nu fångas de i bland annat svenska vatten och används i norska laxodlingar för att rengöra laxarna från laxlus. I det vilda kan putsarfiskar bli 30 år gamla. I laxodlingarna dör de inom kort.
DN-journalisten Jannike Kihlberg ställer en relevant, men i fisksammanhang sällsynt, fråga (DN 14/3): ”Om det hade handlat om att kor, hundar eller katter dog i samma omfattning skulle det väcka enorma protester. Varför finns inte högljudd kritik mot djurvälfärden i laxodlingar?” Svaret hon får från Ingunn Sommerset på Norska Veterinärinstitutet är att “Det är något i oss som gör att vi inte tänker på att fisk är djur och att de har alla förmågor att känna smärta.”
För bara 10 år sedan blev man utskrattad om man pratade om fiskars mående, men i dag har fiskars välfärd börjat bli något som kan skapa stora nyheter. Det som händer under ytan är inte längre något som kan viftas bort. Laxindustrin verkar blinka yrvaket.
Nya Slussen i Stockholm kommer att erbjuda fisk-tv. Vi kommer att få följa den nya fiskvandringsleden via kameror.
Ordet fiskodling. Som om fiskar vore en grönsak.
