Enligt förslaget som gick ut på remiss i augusti är planen att staten ska vara med och dela på risken med att bygga ny kärnkraft. Det innebär bland annat förmånliga lån för företag som vågar ta risken att bygga nya reaktorer, samt ett så kallat prissäkringsavtal som garanterar ett elpris på 80 öre per kilowattimme, oavsett vad marknadspriset ligger på. Det innebär att om marknadspriset ligger lägre än så, så går staten in och stöttar kärnkraftsbolagen med mellanskillnaden. Dessa pengarna föreslås fås in genom att staten tar in en höjd elskatt.

Bland de remissvar som kommit in syns kritik på flera punkter. Bland annat ges ekonomiska argument. Konjunkturinstitutet skriver att det ”inte är klarlagt att en omfattande satsning på ny kärnkraft i närtid kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv”. De vill därför se en utförlig samhällsekonomisk analys innan något beslut i frågan tas. 

Konjunkturinstitutet ser också en risk med prissäkringsavtalet. Om det framtida elpriset skulle bli lägre än väntat skulle det finnas anledning att avbryta projektet utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Men eftersom ett fast pris är garanterat så finns inga sådana incitament för projektbolaget. 

Energimarknadsinspektionen avstyrker förslaget som helhet. Detta då de menar att det behövs mer analyser innan man kan bedöma vad som vore en rimlig stödnivå och vad effekterna skulle bli för elmarknaden som helhet och vad kostnaderna förväntas bli för samhället. 

Saknas analys av miljökonsekvenser

Naturvårdsverket ser flera brister med utredningen. Bland annat menar de att det saknas en analys över miljökonsekvenser och en ”jämförelse med alternativa sätt att uppnå en stabil och fossilfri elförsörjning”.

De menar också att det behövs en samhällsekonomisk konsekvensanalys som beskriver hur en utbyggnad skulle påverka utbyggnaden av elproduktion fram till 2035 ”och därmed möjligheterna att nå uppsatta klimatmål”.

En av handläggarna på Naturvårdsverket har en avvikande uppfattning. Han menar att verkets formulering borde lyda så här:

”Naturvårdsverket motsäger sig promemorians förslag, i första hand därför att byggandet av kärnkraftsreaktorer strider mot generationsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta eftersom reaktorerna alstrar kjärnavfall som behöver tas omhand av nästa generation”

I andra hand menar handläggaren att Naturvårdsverket bör motsätta sig förslaget av tre skäl:

”Förslaget riskerar att minska andra investeringar som behövs för klimatomställningen och för att nå miljömålen, bland annat investeringar i elproduktion som kan tas i drift tidigare än nya kärnkraftverk.”

”Det dröjer många år innan förslaget leder till ökad energiproduktion, vilket minskar dess betydelse för att nå klimatmålen.

”Analysen av om förslaget är samhällsekonomiskt motiverat i jämförelse med andra sätt att åstadkomma en stabil och fossilfri elproduktion är undermålig.” 

”Bör utformas teknikneutralt”

Konkurrensverket skriver att de uppfattar att utredningens premiss är ”att ny kärnkraft ska byggas skyndsamt med offentliga medel”. De fortsätter: ”Det innebär ett riktat stöd till ett specifikt kraftslag. Verket anser generellt att stöd bör utformas teknikneutralt, och dessutom effektivt, proportionerligt och nödvändigt. 

Fackförbundet LO lämnar en rad synpunkter på förslaget. Bland annat betonar de ”behovet av ny elproduktion i närtid och är kritiska till att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att öka investeringarna i exempelvis havsbaserad vindkraft här och nu. Särskilt då den subventionerade kärnkraften riskerar att tränga undan investeringar i andra kraftslag. 

LO menar också att ”om ny kärnkraft ska byggas med så här stora statliga subventioner anser LO att den ska ägas offentligt”. 

LO skriver vidare att de ser ett problem i att ”det endast är svenska elkunder och skattebetalare som ska bära den risk och betala den skatt som ger nytta åt hela det nordiska elsystemet” och efterfrågar att man diskuterar modeller för att låta utländska köpare av den nya elen bidra till finansieringen. 

Institutet för näringslivsforskning, som bland annat finansieras av Svenskt näringsliv, är också kritiska till utredningens förslag. ”Vi vill inledningsvis uttrycka vår skepsis mot att en så pass komplex och viktig fråga snabbutreds på bara drygt sex månader”, skriver de, och tillägger att de ser stora nackdelar och risker med förslaget. Bland annat finns en risk att statliga subventioner leder till ”att kapital används på fel sätt, att projekt blir onödigt dyra och att resurser missbrukas”. När det handlar om ett såpass komplext projekt som kärnkraft är det dessutom svårt att övervaka och säkerställa att resurserna används effektivt, tillägger de. 

Bland de positiva remissvaren finns bland annat Studsvik Nuclear och företaget Blykalla som själva utvecklar små modulära reaktorer.

Även branschorganisation Energiföretagen är positiva till flera av delarna i förslaget. De påpekar dock att det är viktigt att se till att det föreslagna stödet inte ”riskerar att undantränga investeringar i befintlig kraftproduktion”.