Max 2-3 timmars skärmtid per dag för ungdomar mellan 13-18 år. Och barn som är yngre än två år ska helst inte använda skärmar alls. Det är ett par av rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändande som Folkhälsomyndigheten presenterade idag.
Folkhälsomyndigheten presenterar idag rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändande. Enligt dessa ska barn som är yngre än två år helst inte använda skärmar alls. Barn mellan 2 och 5 år bör använda skärmar max en timme per dag, åldersgruppen 6-12 år max 1-2 timmar och för unga mellan 13 och 18 år är rekommendationen max 2-3 timmar.
De nya rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändande presenterades på en pressträff med socialminister Jakob Forssmed.
– Svenska 13- till 16-åringar sitter idag i genomsnitt sex och en halv timme per dag, sex och en halv timme per dag (!), utanför skoltid med sina skärmar. I genomsnitt! Då säger det sig självt att undanträngningseffekterna blir stora, säger Jakob Forssmed under presskonferensen.
Har effekt på hälsan
Det får effekter på så kallade friskfaktorer, så som gemenskap, fysisk aktivitet och sömn, tillägger Forssmed, och pratar om hur man de senaste åren sett oroande förändringar hos barn och unga, bland annat att de sover färre timmar på natten, med sämre kvalitet. Ofta har barn med sina mobiltelefoner innan de ska lägga sig.
– Många går upp på nätterna och kollar sina notiser, säger Forssmed och konstaterar att ”vi har en sömnkris i Sverige”.
– 32 procent av flickorna i årskurs tre på gymnasiet sover max 6 timmar på vardagar när de egentligen behöver sova 8, 9 timmar. Det innebär att de har klinisk sömnbrist, det betyder en dubblerad risk att utveckla problem med ångest inom ett år, och sömnbrist är också kopplat till suicidtankar. När hjärnan inte får tid på sig att bearbeta intryck så får barnen svårare att klara stress och påfrestningar. Och de lär sig sämre. 10 dagar av måttlig sömnbrist kan göra att en 14-åring får en arbetsminneskapacitet som en 10-åring.
Liknande effekter kan ses med brist på fysisk aktivitet och brist på gemenskap, och de riskerar också att bli långvariga.
– För det är i det tidiga livet som hälsa formas och vanor grundläggs, säger Forssmed.
Generella rekommendationer
I juni i år presenterade Folkhälsomyndigheten en första del av sitt regeringsuppdrag, en kunskapslägesrapport om barn och ungas medievanor. Den bekräftade att en omfattande användning riskerar att påverka ungas hälsa negativt.
Den andra delen i Folkhälsomyndighetens uppdrag som presenterades idag lyfter fram mer specifika, åldersanpassade rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning. Den har då räknat med den användning man har på fritiden, utan att räkna in skolarbete, lyssning på musik, radio och poddar samt läsande av e-böcker.
Förutom de nämnda tidsrekommendationerna för skärmanvändning så lägger Folkhälsomyndigheten också fram generella rekommendationer, som att inte använda skärmar innan det är dags att sova och att lämna mobiler och andra skärmar utanför sovrummet under natten. Myndigheten uppmanar också till att följa åldersgränser för sociala medier, så att barn inte utsätts för olämpligt innehåll.
– Föräldrar och barn bör prata om de här åldersgränserna, hur innehåll kan påverka och hur man kan agera om man blir utsatt, säger Olivia Wigzell, tillförordnad generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.
Uppmaningar till techbolag
Utredare Helena Frielingsdorf berättar att man förutom rekommendationerna till föräldrar och barn också gjort uppmaningar till techbolagen, detta då de utvecklat produkter som lätt skapar ett beroende och som också riskerar att utsätta barn och unga för olämpligt innehåll.
Uppmaningarna handlar om att följa befintliga lagar, se till att minska risken för att barn och unga fastnar vid skärmen, minska risken för utsatthet eller exponering för skadligt innehåll samt att förbättra åldersverifieringen.
– Det ska inte vara så enkelt att bara skriva i vad man har för ålder, säger Frielingsdorf.
Rekommendationerna som ges till föräldrar och barn finns att läsa mer ingående på Folkhälsomyndighetens hemsida. Förutom tidsrekommendationer så har myndigheten också beskrivit den vetenskapliga bakgrunden och motivationen till rekommendationerna, samt tagit fram råd om vad man konkret kan göra i vardagen i varje åldersspann.
I december kommer myndigheten att ta ytterligare ett steg i sitt uppdrag och även att publicera mer utförliga vägledningar som ska underlätta för föräldrar och barn att använda rekommendationerna i vardagen.
Tips i vardagen för olika åldersgrupper:
0-2 år
Att inte ha någon skärmtid alls kan vara svårt, medger Folkhälsomyndigheten. Ett tips till föräldrar som har barn i denna ålder och även äldre syskon är att se till att det yngre barnet inte har en egen skärmtid medan det stora barnet sitter och tittar på skärm.
– Sitter ett äldre barn och tittar på skärm i samma rum så kan man bara förklara och diskutera vad som händer, säger Helena Frielingsdorf.
2-5 år
Som förälder kan du styra vilket innehåll barnet tar del av.
– Till exempel ska man undvika innehåll som är algoritm-styrt, och med det så menar vi de här plattformarna och appar där innehållet är gratis och där innehållet är anpassat och skräddarsys efter användaren, vilket kan leda till att man stimulerar barnet att använda mer och mer.
– Undvik marknadsföring, eftersom det kan påverka till ohälsosamma val.
Gör gärna skärmanvändning till en gemensam aktivitet.
– Sitt gärna med barnet och prata om det ni ser. Det ger både ett sätt att umgås och ett sätt att få lite insyn i vad det är barnet håller på med.
6-12 år
Styr vilket innehåll barnet tar del av.
Följ åldersgränser för sociala medier.
Prata med barnet om vad hen gör på nätet.
– I den här åldern kan man också börja prata om hur kan digitala medier kan påverka en på olika sätt och framför allt prata om vad man behöver för att må bra, att man behöver sova, man behöver rör på sig, umgås, leka, göra olika saker.
13-18 år
Dessa rekommendationer riktar sig till ungdomarna själva. En rekommendation till föräldrar är dock att ge ungdomarna stöd för att kunna styra och reglera sin skärmtid.
Till ungdomar:
Fundera över din skärmanvändning.
Bidra till ett schysst klimat på nätet genom att ha god ton mot andra.
Sök stöd från någon vuxen om du är utsatt på något sätt.
Försök få balans i din vardag mellan skärmanvändning och andra aktiviteter.
Föräldrar:
Föräldrar kan fundera över hur man själv använder digitala medier när man är tillsammans med sina barn.
– Forskning har visat att om man sitter med mobilen tillsammans med sitt barn så kan det påverka både samspelet och hur barnet mår. En sak man kan göra om man måste använda mobilen, så kan man berätta, att nu så skickar jag ett sms till mormor eller nu så köper jag en bussbiljett här, så att de vet och känner sig delaktiga.
– Som förälder eller annan vuxen i barnens närhet så är man en förebild och ens egna skärmvanor kan påverka barnens skärmvanor.
Presskonferens med Folkhälsomyndigheten.
