Nästan alla aktuella landbaserade vindkraftsprojekt i Sverige stoppades under det första halvåret av 2024, visar en rapport från branschorganisationen Svensk vindenergi. Det kommunala vetot satte stopp för allra flest projekt, men även Försvarsmakten stoppade några.
Hur mycket el vi kommer att använda i framtiden är svårt att sia om, men de flesta är överens om att elbehovet kommer att öka framöver för att kunna elektrifiera såväl transporter som industri. Regeringen utgår från att vi år 2045 kommer att behöva omkring 300 terawattimmar (TWh), en ungefärlig fördubbling.
Trots det så görs inte tillräckligt för att förenkla förutsättningarna för ny vindkraft, menar branschorganisationen Svensk vindenergi. I en ny rapport har de sammanställt statistik av hur det går i tillståndsprocesserna för nya vindkraftsprojekt. Det visar sig att av de 16 kommunala beslut som togs under det första halvåret 2024 så blev det 12 kommunala veton, det vill säga nej, till nya vindkraftparker på land. Det är en ökning jämfört med tidigare år. Mellan 2020 och 2023 var det 66 procent av kommunerna som sa nej till ny vindkraft (jämfört med 75 procent det första halvåret i år).
”Allvarligt”
Av de fyra projekten som fick ja av kommunerna så stoppades tre sedan av Försvarsmaktens invändningar.
– Det är så klart allvarligt att så mycket möjlig ny svensk elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt. Regeringen har möjligheten att förändra förutsättningarna genom att snabbt genomföra förslag som stärker rättssäkerheten och ger incitament till kommuner och närboende som bidrar till Sveriges elektrifiering, säger Daniel Badman, vd för Svensk vindenergi, i ett pressmeddelande.
Svensk konkurrenskraft i riskzonen
De tolv projekten som stoppats av det kommunala vetot skulle kunna ha gett 3,4 terawattimmar. Även ett projekt med havsbaserad vindkraft stoppades under 2024 (då av regeringen, kommunernas vetobeslut fattades hösten 2023). Detta projekt hade kunnat ge 12,5 terawattimmar.
Svensk vindenergi vill nu se att regeringen lägger fram ett samlat paket som skapar en helhetsplan för vindkraften.
– Om regeringen inte genomför reformer snabbt riskerar den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige som framförallt industri- och transportsektorerna efterfrågar att inte hända vare sig till år 2030 eller 2035. Då riskeras svensk konkurrenskraft, säger Daniel Badman.
