Forskning från Uppsala och Göteborgs universitet visar att närmare 40 procent är positiva till åtgärder som ransonering av produkter med stor klimatpåverkan som exempelvis kött.
Forskare från Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet har undersökt allmänhetens stöd för styrmedel för att minska den skadliga klimatpåverkan som fossila bränslen och köttindustrin orsakar. Forskningen inom området har hittills främst undersökt ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt. Man har inte tidigare tittat på ransonering som skulle kunna begränsa konsumtionen av vissa varor.
– Det mest förvånande är att det knappt är någon skillnad i acceptans mellan ransonering och skatt på fossila bränslen. Vi hade förväntat oss att ransonering skulle uppfattas mer negativt eftersom det direkt begränsar människors konsumtion. Men i Tyskland är andelen som är starkt emot skatt på fossila bränslen faktiskt större än andelen som är starkt emot ransonering av fossila bränslen, säger Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap på Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien, i en kommentar.
Mer rättvist
Studien, som omfattar nästan 9 000 personer i Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA, visar att stödet för ransonering av klimatskadlig konsumtion är lika stort som för beskattning av sådana produkter. 38 procent av deltagarna i studien svarade att de är positiva till ransonering av bränsle, och motsvarande siffra för bränsleskatt är 39 procent.
– Ransonering kanske tycks dramatiskt men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt. Och en fördel är att ransonering kan uppfattas som rättvist, om det görs oberoende av inkomst. Rättvisa styrmedel vinner ofta starkast stöd, säger Oskar Lindgren.
Men acceptansen för ransonering av mat och bränsle skiljer sig mellan länder. I länder som Indien och Sydafrika är fler positiva, medan i Tyskland och USA är en stor andel av de tillfrågade starkt emot ransonering.
Ransonering för klimatet
Studien Public acceptability of climate-motivated rationing av Oskar Lindgren, Erik Elwing, Mikael Karlsson och Sverker C Jagers är publicerad i Nature-tidskriften Humanities and Social Sciences Communications och finns att läsa här.
Skillnader i hur man ser på ransonering finns också beroende på om den svarande är orolig för klimatet, liksom bland yngre deltagare.
– Nu behövs mer forskning om attityder till ransonering och om hur styrmedlet kan utformas. Ransonering sker ju av vatten på många håll i världen och många tycks villiga att begränsa även sin konsumtion som påverkar klimatet om även andra gör det. Det är positivt utifrån klimatmålen, säger Oskar Lindgren.
