Det är knökfullt i baren när Svenska freds och Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) har bjudit in till rapportsläpp och samtal om Sverige i Nato. Lokalen är liten så den går snabbt att fylla men det är tydligt att det inte bara är det vanliga klientelet som sökt sig till Hornstull i Stockholm denna kväll. Förutom att Svenska freds Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig i Natofrågor, och SLMK:s generalsekreterare Josefin Lind presenterar valda delar ur rapporten medverkar också Morgan Johansson (S) och Ann-Sofie Alm (M). Redan under moderatorn Linnéa Peterssons utfrågning blir duon ansatt av publiken, och upprörda inspel får återkommande hyssjas ner av arrangörerna, inte minst när Alm vill framställa Nato som en fredsorganisation.

Invecklad organisation utan insyn

Rapporten Sverige i Nato har till viss del redan funnits att tillgå då ett antal delrapporter släppts sedan i somras. Under Folk och försvars rikskonferens i början av januari lanserades rapporten i sin helhet och evenemanget i Stockholm visade att frågan väcker starka känslor. Rapporten går igenom Natos tämligen invecklade organisatoriska uppbyggnad och dess beslutsprocesser, och drar den huvudsakliga slutsatsen att ett svenskt medlemskap kommer innebära stora förändringar för svensk säkerhets- och utrikespolitik. Till det kommer att insynen i organisationen är högst begränsad, nästan obefintlig med svenska mått mätt, och trots intensiva utredningar har det inte gått att få svar på allt som författarna ville ha reda på.

Rapportens huvudförfattare Rebecka Lindholm Schulz berättar om flera stora frågetecken.

– Vi behöver få besked om vad som gäller för värnpliktiga och vad värnpliktiga kan bli skyldiga att delta i. Det finns även en otydlighet när det kommer till Sveriges hållning till om kärnvapen ska kunna föras in i Sverige och vem som beslutar om det.

Snedvriden debatt

I det större perspektivet handlar det också om hur Sverige ska vara en röst för fred, mänskliga rättigheter och demokrati, fortsätter hon.

– Många har bilden av Sverige som en aktör som står upp för de här sakerna men vi har redan under processen för Natoansökan och vägen mot ett Natomedlemskap sett tecken på att den rösten försvagas. Hur vi ska upprätthålla en stark röst för nedrustning och internationell rätt är något vi ännu inte har fått svar på. 

Det övergripande att ta med sig tycker Rebecka Lindholm Schulz är det faktum att ett medlemskap helt enkelt kommer med stora konsekvenser.

– Det måste vi prata mer om. Debatten har mest handlat om när vi kommer med och hur Turkiet agerar, när vi borde pratat om konsekvenserna av medlemskapet, och det är något rapporten syftar till att bidra med.

Kärnvapen knäckfråga

För åhörarna på Hornstulls bodega tycks den viktigaste frågan ha varit den om kärnvapen.

– Det finns ett stort intresse hos svenska folket för att vi ska införa en lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium, och det speglar de kommentarer och frågor som publiken hade, konstaterar Rebecka Lindholm Schulz.

När frågor om just skrivningar mot kärnvapen riktas till riksdagsledamöterna i slutet av kvällen ges dock inte några tillfredsställande svar. Det finns ingen som vill ha kärnvapen, försäkrar Morgan Johansson, och förbehåll behövs inte, man kan skriva in saker efteråt när man är med, upprepade Ann-Sofie Malm till publikens frustration. ”Rena parodin”, muttrar en äldre kvinna som väljer att lämnar lokalen.

När Svenska freds fortsätter att bevaka Nato kommer rapporten utgöra ett underlag och ett verktyg, för att öka kunskapen och ställa makthavare till svars.

– Allra viktigast just nu är att se till att vi får en lagstiftning eller åtminstone en skriftlig garanti för att inga kärnvapen förs in i Sverige, och att ge värnpliktiga besked. Andra avgörande frågor handlar om hur Sverige fortsatt ska kunna verka för nedrustning och att säkerställa att man inte tummar på det svenska regelverket för vapenexport. Framför allt ska vi fortsätta ställa kritiska frågor och hålla debatten vid liv, säger Rebecka Lindholm Schulz.