Under veckan hålls ett FN-möte där länderna förhandlar om skydd för haven. Stödet för att pausa djuphavsgruvdriften ökar, inte minst efter förra veckans avslöjande om att djuphavsmetaller tycks producera syre.
Just nu pågår globala förhandlingar om djuphavsgruvdrift vid ett FN-möte i Kingston, Jamaica. Fem ytterligare länder har tillkännagett att de vill pausa gruvdriften på havsbotten: Österrike, Honduras, Guatemala, Malta och Tuvalu, där sistnämnda tidigare stött prospektering av djuphavsgruvdrift. Sammanlagt är nu 32 länder från Stilla havet, Europa, Karibien och Latinamerika emot gruvdrift i djuphaven, skriver Greenpeace i ett pressmeddelande och konstaterar att fler regeringar än någonsin har deltagit i förhandlingarna, något som kan ses som ett tecken på ökat intresse från politiskt håll.
Flera av de deltagande länderna hänvisade i sina anföranden till den forskningsstudie som presenterades i förra veckan och som avslöjade att de metaller som gruvbolag traktar efter på havsbottnen tycks kunna producera syre; upptäckten utgör ännu ett skäl till att agera med försiktighet ifråga om djuphaven.
”Delta via ombud”
Sverige är medlem i Internationella havsbottenmyndigheten och ställde sig 2023 bakom en så kallad försiktighetspaus. En sådan skulle innebära ett stopp för tillståndsgivning för mineralutvinning fram tills att ett regelverk är på plats. Ingen regeringsföreträdare från Sverige deltar i mötet i Kingston, men i ett svar till Greenpeace skriver utrikesminister Tobias Billström och miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari att man för närvarande förbereder sig ”för att via ombud kunna delta i de viktiga besluten vid mötet för skydd av den marina miljön”.
Mötet hålls av FN-organet International seabed authority, som inrättades 1982 under FN:s havsrättskonvention. Det består av 167 medlemsländer plus EU, och mötet avslutas i morgon fredag med att en ny generalsekreterare väljs.
