Nästan hälften, 46 procent, av kommunpolitikerna vill reservera upphandlingar och valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) till idéburna organisationer. 72 procent av kommunpolitikerna vill samarbeta mer med idéburna välfärdsaktörer genom samverkansformen IOP. Det visar en undersökning gjord av Demoskop och beställd av intresseorganisationen Fremia.

– Det är glädjande att våra kommunpolitiker ser så positivt på samarbete med civilsamhället och den idéburna sektorn. Sammantaget visar vår undersökning på en stark tilltro till civilsamhällets kapacitet att lösa samhällsproblem, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia, i en kommentar.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansform mellan de båda sektorerna som används allt oftare, men på vilket sätt skiljer sig åt mellan olika kommuner.

Enligt samma undersökning vill en majoritet kommunpolitiker stärka civilsamhällets möjligheter att bidra. 72 procent av de svarande kommunpolitikerna vill att deras egen kommun ska teckna fler IOP med civilsamhället.

Men samtidigt visar resultaten att nästan var fjärde kommunpolitiker i undersökningen antingen inte känner till IOP, eller är osäkra på om det vore en lämplig modell för deras kommun.

– Vi i idéburen sektor och civilsamhället har en hemläxa att göra. Vi måste fortsätta att sprida kunskap till landets förtroendevalda om IOP som samverkansmodell, och om hur den kan bidra till nytta för kommunernas invånare. Men det behövs också ett tydligt politiskt ställningstagande om IOP, gärna en lagstiftning, säger Patrik Schröder.

Sedan årsskiftet finns nya upphandlingsregler som gör det möjligt för staten, kommuner och regioner att reservera upphandlingar och valfrihetssystem enligt LOV enbart för idéburna aktörer.

Fremia lyfter i sitt pressmeddelande IOP-partnerskapet mellan Göteborgs stad och fem idéburna organisationer – Räddningsmissionen, Stadsmissionen i Göteborg, Skyddsvärnet, Reningsborg och Bräcke diakoni – i deras gemensamma mottagande av ukrainska flyktingar.