Det är låg- och medelinkomstländer som bär den absolut största kostnaden för världens plastavfall. Det visar en ny studie som WWF har gjort. Inför starten av en tredje omgång FN-förhandlingar om ett globalt plastavtal uppmanar nu WWF till bindande och starka globala regelverk.
De totala kostnaderna för ett kilo plast under hela dess livscykel beräknas till 200 dollar (cirka 2 200 kronor) i låginkomstländer, medan det i höginkomstländer endast beräknas till 19 dollar (cirka 209 kronor). Det visar Världsnaturfonden WWF:s rapport “Who pays for plastic pollution? Enabling global equity in the plastic value chain”.
Rapporten visar också på flera ojämlikheter i det globala systemet. För det första har låg- och medelinkomstländer lite att säga till om när det gäller vilka typer av plastprodukter som produceras, trots att de i slutändan mer eller mindre förväntas ta hand om avfallet som uppstår. Detta då produktdesignen oftast görs av multinationella företag i rikare länder.
För det andra är takten på plasttillverkningen i världen så hög, speciellt för engångsartiklar, att teknik och finansiella resurser i låg- och medelinkomstländerna inte räcker till för att återvinna allt. Därför måste en minskning till i produktionstakten, menar WWF.
En tredje ojämlikhet är att systemet saknar ett rättvist sätt att hålla länder och företag ansvariga för sina handlingar eller sin passivitet när det gäller plastavfallet och dess inverkan på vår hälsa, miljö och ekonomi. Utan ett utökat producentansvar och liknande lagstiftning i samtliga länder så kommer det att vara de fattigare länderna som får betala det högsta priset, menar WWF.
Vill se globala krav
Därför uppmanar nu WWF deltagarna i FN-förhandlingarna, som äger rum den 13-19 november i Kenya, att se till att plastavtalet leder till förbud, utfasning eller avveckling av högriskprodukter och farliga kemikalier. De vill också se globala krav på produktdesign komma på plats, för att möjliggöra en mer cirkulär och giftfri miljö och underlätta återanvändning och återvinning av plast.
– Vi kan inte längre acceptera att plast är en billig engångsvara. Alla länder måste stå upp för höga ambitioner och bindande globala regler för en framtid utan plastskräp. Regeringar frestas att tro på nationella eller frivilliga åtgärder snarare än gemensamma regler. Men vår rapport visar att länders enskilda beslut leder till ett orättvist system, där bördorna bärs av de som har minst resurser, säger Inger Näslund, senior havsexpert på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
Kenya, där förhandlingarna äger rum, tog för sex år sedan ett beslut om att förbjuda engångsplastpåsar. Trots det så fortsätter landet att kämpa med illegal import av plastpåsar och överfulla soptippar. Ett stort problem är att grannländerna saknar förbud mot plastpåsar, skriver WWF.
