I veckan uppmättes den högsta genomsnittstemperaturen hittills i världen, 17,23 grader Celsius. Siffrorna är uppseendeväckande, men vi kan vänta oss ännu högre temperaturer framöver, enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
På Climate Reanalyzer kan man i realtid följa data över globala temperaturer ända sedan 1979. 17,23 grader som uppmättes i torsdags är den högsta globala genomsnittstemperaturen hittills, enligt deras siffror. Det slog i sin tur de nya värmerekorden som sattes under de tre föregående dagarna.
– Det är anmärkningsvärda och uppseendeväckande siffror, säger Erik Kjellström.
El Niño
Att rekordet slås just nu är däremot inte konstigt, enligt honom. Det beror på att de globala genomsnittstemperaturerna brukar vara högre när det är sommar på norra halvklotet, men också på att världen är i så kallat El Niño-läge.
– Vid El Niño-läge blir ytvattentemperaturerna i delar av centrala Stilla havet högre än normalt och eftersom det är ett så stort område påverkar det den globala medeltemperaturen. Det har också varit varmt över stora delar av Nordatlanten under en längre tid, säger Erik Kjellström och fortsätter:
– Men det betyder inte att det blir varmare överallt, men just där blir det mycket varmare, nu är det ungefär en grad varmare än medelvärdet för de här dagarna i juli mellan 1979 och 2000. Men det är viktigt att säga att detta är en överblicksbild.
Det är också högre temperaturer på Antarktis som påverkar. På sina håll har det varit över 20 grader varmare än normalt.
– Det är mycket. Men det är också stora fluktuationer på vintern i Antarktis. Där är det i huvudsak väldigt kallt, men det här avviker mot det normala.
Uppvärmningen
Att det väntar ännu högre globala genomsnittstemperaturer ser Erik Kjellström som självklart. Det går dock inte att säga när, eftersom det handlar om enstaka siffror och enstaka dagar.
– Det är inte omöjligt att toppnoteringen för i torsdags slås redan i sommar, men det vet vi absolut inte. Eller om det kommer dröja till nästa år eller om det tar fem år. Det går inte att säga, men sannolikheten ökar till följd av den globala uppvärmningen.
– Så den blir större för varje år som går, kan man säga, säger Erik Kjellström.
Läs mer:
Klimatextremer förbryllar och är väntade, enligt forskare
Fakta: El Niño och La Niña
El Niño och La Niña är faser i vädercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño värmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña (flickan) kyler av.
El Niño återkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde år och varar vanligtvis nio till tolv månader. Kulmen sker ofta kring jul, därav namnet El Niño (gossebarnet).
El Niño-effekter som ökad nederbörd drabbar vanligtvis delar av södra Sydamerika, södra USA, Afrikas horn och Centralasien, medan svår torka kan förekomma över Australien, Indonesien och delar av södra Asien.
La Niña-effekter råder motsatta förhållanden. När det blir torrare i Sydamerika blir det oftare ökad nederbörd i Australien med hög risk för översvämningar.
Det är inget onormalt med El Niño och La Niña utan de uppträder då och då. Man har sett att de förekommit i alla fall sedan 1800-talet.
Källor: WMO, SMHI
