På nyårsafton omkom en äldre man i en lägenhetsbrand i Helsingborg, och i Malmö avled en kvinna i 50-årsåldern efter att hon skadats i en brand på nyår. Ännu en eldsvåda med dödlig utgång inträffade i Skeppshult natten mot årets sista dag.

Men även året som helhet är mörkare än vanligt när det kommer till dödliga bränder. Under 2022 omkom 100 människor i bränder, enligt preliminär statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som baseras på uppgifter som inhämtades den 4 januari i år.

Antalet är betydligt högre än året dessförinnan, då 78 personer omkom i bränder, och det högsta sedan 2017 då 107 personer omkom.

Enligt Mattias Strömgren, olycksutredare på MSB, är det för tidigt att svara på vad som ligger bakom den stora ökningen. Han säger att det vanligen finns en variation i statistiken från år till år och att enskilda slumpmässiga händelser kan påverka.

– Men 100 omkomna är ju väldigt mycket, jämfört med vad det har varit de senaste åren. Vi tycker att det är jättetragiskt naturligtvis att det ökar på det här sättet, säger han.

Äldre drabbas oftare

Omkring fem av sex bränder med dödlig utgång inträffar i bostäder. Rökning är den vanligaste orsaken och beräknas ligga bakom minst en fjärdedel av dödsbränderna.

Personer som är 80 år eller äldre är kraftigt överrepresenterade i statistiken och i åldersgruppen 20-64 hade fler av hälften av de omkomna druckit alkohol före branden. I det avseendet sticker inte fjolåret ut, utan även här syns ett liknande mönster, enligt MSB.

– Det är mestadels äldre personer, många som har någon form av funktionsnedsättning och det är ofta mycket alkohol med i samband med dödsbränder, säger Mattias Strömgren och tillägger:

– Det som skiljer sig lite under 2022, jämfört med 2021, är att det är fler omkomna under sommarmånaderna. Det är lite ovanligt, för ofta brukar det gå ner rätt mycket då.

Ensamma dör

I enstaka fall omkommer flera personer vid en och samma brand, men nästan uteslutande handlar det om ensamma personer som dör, säger Mattias Strömgren.

– Det kan vara att de inte upptäcker branden i tid, då det saknas fungerande brandvarnare vid en del av bränderna. Ibland behöver de hjälp att ta sig ut och är man ensam eller sängliggande så kan det vara svårt och då blir de kvar i den brinnande bostaden.

Att just ha en fungerande brandvarnare och möjlighet att ta sig ut vid en eventuell brand är några av de viktigaste förebyggande åtgärderna, enligt Mattias Strömgren.

Minskar på sikt

Fjolårets dystra statistik till trots har antalet döda i bränder minskat kraftigt sedan tidiga 2000-talet, då mellan 150 och 160 personer omkom varje år.

– Tittar man på den riktigt långsiktiga trenden är det fortfarande en minskning vi ser. Om man jämför antalet omkomna per miljon invånare är det nästan en halvering de senaste 20 åren.

Sedan början av 2010-talet finns en uttalad nollvision för dödsbränder. Enligt Mattias Strömgren har MSB, Socialstyrelsen och många kommuner de senaste åren arbetat med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta personer, så som äldre.

Det arbetet behöver fortsätta och omfatta alla kommuner då det i dag ser olika ut runt om i landet, menar han. En del av dem som löper större risk att dö i en brand har redan någon form av vård- eller hjälpinsats från kommunen, medan andra kanske aldrig upptäcks av myndigheterna.

– Alla som omkommer i bränder har ju inte hemtjänst till exempel och då är det svårare att hitta dem och stödja dem på ett bra sätt.