Att utvisa alla papperslösa är inte ett konstruktivt sätt att hantera det faktum att många människor saknar id-handlingar eller uppehållstillstånd, skriver Vladan Lausevic. Han föreslår att man istället med hjälp av ny teknik ska ge var och en möjlighet att legitimera sig och samarbeta lagligt.
Enligt den nya regeringen och Tidöavtalet är tanken att staten ska hitta och utvisa alla människor i Sverige som är papperslösa och inte anses ha rätt att vara i landet.
Det är en politik som regeringen driver, dels för att kunna ha stöd från Sverigedemokraterna och dels för kommunicera med nationalistiska, rasistiska och auktoritära väljare som ser vissa människor som mindre värda. SD har alltid haft ”Sverige åt svenskarna” på sin agenda. I praktiken handlar det om att införa grovt godtyckliga och diskriminerande åtgärder, bedriva hat och förtryck samt förhindra mänsklig rörlighet och identitetsskapande, som till exempel att man ska kunna vara svensk och muslim.
Regeringens politik innefattar bland annat förslag om att privata och offentliga institutioner ska ange papperslösa för staten. Här kommuniceras det också om ”paradigmskifte” och att ”utrota skuggsamhället”. Inspirationen kommer från Danmark, där resultaten har blivit osäkerhet, repressiva åtgärder och att människor behandlas illa. Sverige har för första gången i sin modern historia en regering under påverkan av ett parti där man inte tror på mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.
Samtidigt bygger även regeringens politik på det nuvarande systemet med internationell lag och dito regler. Alla suveräna nationer har rätten besluta om vem som för röra sig inom länderna och resa mellan dem. Än så länge finns det inget officiellt globalt medborgarskap, samtidigt som mänskliga rättigheter i grunden är internationella och bygger på överenskommelser mellan och tillämpning inom nationer. Men regeringens politik har fortfarande många problem, och Sverige kan fortfarande fatta bättre beslut när det kommer till just papperslösa individer.
Redan efter flyktingkrisen under 2016 kommunicerade dåvarande inrikesministern Anders Ygeman (S) om att staten skulle utvisa alla som hade kommit till Sverige men inte fått sin asylansökan godkänd. Ygeman talade då om runt 80 000 personer, medan nuvarande migrationsministern Maria Malmer Stenergard menar att det gäller över 100 000. Men redan då stod det klart att regeringen inte kunde göra så mycket åt det, delvis för att det saknas resurser. Förslag som amnesti har förespråkats i samband med ensamkommande från Afghanistan, men den förra regeringen införde det inte, och inte heller den nya kommer att göra det.
Situationen i Sverige, att människor är papperslösa, är också en del av global utveckling där enligt olika beräkningar runt en miljard människor, alltså nästan var åttonde människa, saknar en eller flera lagliga id-handlingar, som till exempel nationellt pass eller id-kort. Det är en situation finns nämnd i FN:s globala mål 2030. I mål 16, om institutioner, fred och partnerskap, framgår att varje människa före 2030 ska kunna ha en officiell och laglig id-handling. I sin tur hänger denna utveckling ihop med en teknologisk utveckling baserad på decentralisering, digitalisering och automatisering av olika funktioner och system.
Decentraliserad teknologi, som blockkedjan (blockchain), kryptovalutor och self-sovereign identity, gör det möjligt för i princip varje människa att äga sin id-handling i digital form, delta i den globala ekonomin och samspela med privata och offentliga institutioner. Även FN:s organ och andra internationella institutioner som Världsbanken använder blockkedjans funktion som decentraliserad databas och system för transaktioner i samband med relationer och arbete med personer som befinner sig i flyktingläger. På det sättet behöver ingen människa ses som illegal och det går att skapa globala system för decentraliserade medborgarskap och andra id-handlingar.
Om Sverige ska bidra till en säkrare planet bör regeringen dra nytta av den tekniska utvecklingen, bland annat för att alla människor som rör sig ska kunna identifiera och etablera sig samt samarbeta på ett lagligt och transparent sätt. Det kan göras genom att regeringen godkänner digitala id-handlingar som papperslösa kan använda via olika appar som Bright ID. På lång sikt bör Sverige även erkänna decentraliserade medborgarskap, som i dag existerar i olika communities som även inkluderar personer som annars inte har något annat alternativ.
Säkerhet, frihet och gemenskap är något som alla människor behöver, men regeringens nuvarande politik främjar det motsatta. Istället bör Sverige liksom andra institutioner dra nyttan av teknologiska möjligheter som kan göra världen säkrare och underlätta för ekonomisk, social och ekologisk samverkan mellan människor som likvärdiga medborgare.
