Läkemedelsverket listar ett antal faktorer som har påverkat försörjningen av läkemedel och medicintekniska produkter till hälso- och sjukvården under det senaste året. Bland annat pekar myndigheten på det försämrade globala säkerhetsläget, med ökade spänningar i EU:s närområde och Asien, kriget i Ukraina, samt den rådande energikrisen i Europa och andra delar av världen som viktiga påverkansfaktorer. Det beror främst på att tillverknings- och distributionskedjor sträcker sig över stora delar av världen, långt utanför Europas gränser.

”Företag som är etablerade i Europa och som utvecklar läkemedel och medicintekniska produkter är ofta verksamma globalt. Ibland är de också beroende av andra företag i tredje land som Indien och Kina”, skriver myndigheten i rapporten.

”Kan påverkas vid Natomedlemskap”

Även i Sverige finns en viss oro för framtida brist på basläkemedel och medicintekniska produkter till hälso- och sjukvården, vilket har lyfts av ett antal intressenter, enligt Läkemedelsverket. För att kunna säkra tillgången, bland annat i händelse av kris eller krig, pågår därför ett arbete inom Totalförsvaret, där Läkemedelsverket numera också ingår som beredskapsmyndighet. Men, rollen kan komma att påverkas vid ett eventuellt svenskt Natomedlemskap, tillägger myndigheten, som inte uppger några vidare detaljer.

Andra områden rapporten lyfter som viktiga för människors hälsa är klimatförändringar och katastrofer – som likt krig och ökade spänningar kan hota distributionen av förnödenheter och hälso- och sjukvårdsmaterial.

”Därför pågår ett arbete inom Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska kommissionen (EU-kommissionen) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Arbetet syftar till att motverka framtida hälsohot”, skriver Läkemedelsverket.