Att hyresnivåerna i Skånska kommuner har ökat snabbt de senaste åren kan vi läsa i Sydsvenskan den 7 mars. Malmö är känt för sina stigande hyror, men även i Skurup, Kävlinge och Höör har den genomsnittliga hyran blivit 20 procent dyrare eller mer de senaste 6 åren. Tidningen Hem och hyra rapporterade nyligen liknande siffror för storstäderna; i åtta stadsdelsområden har den genomsnittliga hyran rusat med över 20 procent sedan 2016.

Höga hyror i nyproducerade lägenheter drar givetvis upp snittet. En annan del av förklaringen är standardhöjande renoveringar. Upprustningarna har lett till att vi börjar få slut på rimligt prissatta hyresrätter, säger hyresgästföreningens förhandlingsstrateg till Hem och hyra.

Standardhöjning är en uttalad strategi hos de stora bostadsbolagen. Hyressättningssystemet gör att fastigheter med lägre lägenhetsstandard är en nästintill garanterat lönsam investering, eftersom en renovering med efterföljande hyreshöjning kan göras så fort en hyresgäst flyttar ut. Hyrorna pressas upp till max och ger ökade fastighets- och bolagsvärden. Vi som vill ha någonstans att bo är så illa tvungna att betala.

Levnadskostnadskrisen har satt nytt ljus på de senaste decenniernas ekonomiska politik och dess fördelningseffekter. Sydsvenskans refererar Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige om hur politiska beslut särskilt gynnat de mest förmögna och de som äger stora tillgångar i bland annat fastigheter, i en artikelserie om skånska miljardärer den 4 mars. Avreglering, låga räntor, bostadsbrist och en tillförlitlig svensk modell för hyreshöjningar har gjort svenska hyresgäster till en kassako för fastighetsägare och finanskapital. Den största ägaren av hyreslägenheter i Sverige är Vonovia, ett av de 30 största tyska bolagen på Frankfurtbörsen.

Överskotten på våra hyresinbetalningar och värdet på bolagens tillgångar i fastigheter har ökat dramatiskt de senaste 10 åren, visade SVT i en kartläggning förra året. Den årliga hyreshöjningen fortsätter komma som ett brev på posten, i både goda och dåliga tider.

I år är de förhandlade hyreshöjningarna betydligt högre än vanligt; för de flesta hyresgäster de högsta på 20 år. Daniel Suhonen och Enna Gerin på idéinstitutet Katalys skriver i Dagens industri om handfallenheten i svensk politik och den totala bristen på initiativ för att skydda hushållen mot prishöjningarna på mat och el. Samma sak gäller landets hyresgäster, varav nästan en tredjedel lever i risk för fattigdom, enligt EU:s definition.

Den svenska modellen har flera särdrag, men idag har vi mycket gemensamt med våra europeiska grannar. Runt om i europa blir hyresgästers tillvaro allt mer prekär och tillgången till bostad allt mer ojämlik. Marknadslogiken förvandlar våra hem till varor och tillgångar på den internationella finansmarknaden.

Det finns exempel på en annan inställning. I Danmark infördes nyligen hyrestak och karenstid för hyreshöjningar efter renovering. I Berlin undersöks möjligheten att kommunalisera privatägda hyresfastigheter. Wienmodellen med statligt subventionerade lägenheter och låga hyror lyfts ofta som förebild i den bostadspolitiska debatten.

Nu är det hög tid att frysa hyran och sätta stopp för de enskilda ägarintressen som styr bostadsmarknaden. Vi behöver politik där vårt gemensamma intresse av ett tryggt hem åt alla styr. Där rätten till bostad är verklig och inte bara fina ord.