Mats Leijon satte sig för att skriva om allt man kan vara stolt över som svensk, men det var svårt. Kanske är det inte stolt han är utan snarare tacksam – över yttrandefriheten, den fungerande sophämtningen och mycket annat. Glad, tacksam och beredd att dela med sig.
Inspirerad av alla texter om nationaldagen började jag själv skriva en text.
Jag hade tänkt att den skulle handla om allt som är bra med Sverige, vad som får mig att vara stolt över att jag är svensk.
Men det var svårare än jag trodde. Texten kändes krystad, lite banal. Efter att ha tagit bort, och skrivit nytt ett antal gånger, satt jag och glodde på den blinkande markören i närmare en timme, innan jag kom på varför skrivandet gick så trögt. Det var inte äkta. Jag känner ingen speciell stolthet över att vara svensk, och det som är bra med Sverige är också bra med många andra länder.
Däremot är jag tacksam över att bo i Sverige. Jag är tacksam över allt ifrån att ha yttrandefrihet till att sophämtningen fungerar. Saker som jag tar för givet. Saker som känns som om de alltid har funnits här, och därför alltid kommer att finnas. Så jag skulle vilja skriva en text om att uppskatta det vi har. Att inte ta saker för givet.
Vi minns inte längre hur det är att höra bombplanen och hoppas att bomberna ska falla någon annanstans. Att vi ska få leva ännu en dag.
Vi minns inte längre hur det känns att hålla vårt barn i famnen när det sakta, med uppsvälld mage tynar bort av svälten. Hur mässlingen tar vårt barn ifrån oss eftersom det inte finns vaccin. Vi minns inte ilskan och frustration över att vi inte kan skydda våra nära och kära.
Vi minns inte rädslan när säkerhetstjänsten bankar på dörren mitt i natten.
Vi minns inte hur kritik av de styrande kan innebära död och tortyr.
Vi minns inte köer till soppkök, tiggande barn, och människor som saknar ett hem. I dag drabbar det andra. Vi minns inte.
Därför är det bättre att vi minns och är tacksamma, än att vi är stolta. Vår stolthet bär vi på andras axlar. De som kom före oss. Både de som byggde vårt land, och de som exploaterades för att vi skulle kunna växa och utvecklas.
Vår tacksamhet ska vara ödmjuk, och vi ska minnas att det vi har nu kan vara borta i morgon.
Vi ska minnas det som har varit, och vara beredda att försvara det vi har, samtidigt som vi hjälper dem som nu befinner sig där vi en gång var.
Jag är tacksam över att mina skogar inte är skövlade. Att jag bara behöver vrida på kranen för att dricka mig otörstig. Att mina barn får gå i skolan och inte behöver svälta.
Jag är tacksam över att ha haft turen att födas i Sverige. Och jag är beredd att dela med mig. Jag kan nöja mig med mindre. Jag är så glad att jag är svensk …
