När värmeböljor slår till är stadskärnor mer utsatta än förorter och landsbygd. Orsaken är sådant som asfalt, utblåsning av värme från luftkonditioneringsapparater och bebyggelse som absorberar värmen. Men också brist på växtlighet som skuggar och skyddar är ett problem. Nu har forskare tittat på just trädens inverkan i städerna.

Genom att sätta upp modeller för hur träd hade kunnat påverka till exempel temperaturen i städer som drabbats hårt av värmebölja är forskarnas slutsats att träd räddar liv. Under värmeböljan 2015 beräknas omkring 6 700 människor i europeiska städer dött i förtid. Enligt nya beräkningar hade troligen 40 procent av dem överlevt med hjälp av fler träd i städerna.

Enligt studien, som publiceras i tidskriften Lancet, är knappt 15 procent av ytorna i stadsmiljöerna i Europa täckta av lövverk i dag. Genom att öka dessa till 30 procent skulle temperaturen kunna sänkas med 0,4 grader under varma sommarmånader.

Fakta: Dödlig värme
I Sverige har vi extremt höga temperaturer i genomsnitt vart 20:e år, men på grund av klimatförändringarna kommer det att bli vanligare. Mot slutet av seklet kan det ske så ofta som vart tredje till vart femte år, visar SMHI:s klimatscenarier.
När temperaturen ligger på 27–30 grader tre dagar i följd ökar dödligheten med 10 procent. Vid temperaturer på över 30 grader tre dagar i följd ökar dödligheten med 20 procent.
Källor: SMHI och Folkhälsomyndigheten

Minskad risk

Jorge Amorim är chef för meteorologiska forskningsenheten vid SMHI och deltar i flera svenska forskningsprojekt som undersöker vilka effekter ett varmare klimat får i storstäder i Sverige.

− Våra studier visar på att det finns en tydlig koppling mellan träd och lägre temperatur i urbana miljöer. Man kan förvänta sig en positiv effekt när det kommer till att minska risken för en för tidig död, säger han.

Stadskärnor har ofta en temperatur som är en till tre grader högre än omgivande områden, beroende på faktorer som tid på dygnet, årstid och mängden naturområden. Träden bidrar med skugga och minskar också strålningstemperaturen, vilket utöver själva solstrålningen är det som reflekteras från omgivningen som asfalt och husväggar.

− Strålningstemperaturen kan variera 20−30 grader, beroende på om du sitter på asfalt i direkt solsken eller i en park i skuggan av träd. Det har stor påverkan på hur du upplever värmen som i sin tur påverkan hälsan.

Forskarna bakom studien skriver att träd kan bidra med sänkt temperatur under dagen. För att få svalare nätter krävs ytterligare åtgärder som att till exempel använda granit i stället för asfalt.

Komplex fråga

Men klimatanpassning är en komplex fråga och det finns också negativa bieffekter om träd och grönska inte planteras på ett genomtänkt sätt.

− Om man till exempel planterar träd längs en gata med biltrafik kan det leda till att luften inte strömmar lika fritt som tidigare. Då ventileras inte avgaser bort på ett effektivt sätt, säger Jorge Amorim.

En svaghet med Lancet-studien som forskarna själva tar upp är att de bara har data från ett år. Deltagarna är också bara folk som bor i städerna, inte till exempel de som pendlar dit för jobb eller studier. Men de vill lyfta att investeringar i grön infrastruktur kan minska negativa effekter av värme i städer.