Den fem år gamla restriktionslagen ska ersättas med en ny – som också ska omfatta de högsta myndighetscheferna.
Det föreslår en statlig utredning.
En restriktionslag infördes 2018 med syftet att motverka intressekonflikter när statsråd och statssekreterare övergår till den privata sektorn.
Lagen innebär en anmälningsplikt till Karensnämnden som avgör om personen ska beläggas med karens eller ämnesrestriktion i högst 12 månader.
Utredningen föreslår nu att anmälningsplikten även ska omfatta till exempel generaldirektörer. I dessa fall kan restriktioner ges i högst sex månader. Även andra tjänstemän kan börja omfattas av restriktionerna.
Utredningen bedömer att det är arbetsgivaren som bäst avgör vilka anställningar inom verksamheten som borde omfattas av övergångsrestriktioner. Däremot föreslår den att ”kommuner, regioner och kommunalförbund ges möjlighet att besluta att regleringen ska gälla för hela eller delar av deras verksamhet”.
Den nya restriktionslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. För myndighetschefer ska lagen börja tillämpas först efter att lagen har trätt i kraft.
