Det är i egenskap av ordförandeland i EU som Sverige under måndagen och tisdagen arrangerar ett högnivåmöte för EU:s ministrar, chefer för hälsomyndigheter, samt representanter för internationella organisationer såsom WHO.

Tillsammans ska de diskutera hur EU bäst arbetar mot det växande problemet med antibiotikaresistens i världen. På dagordningen står bland annat paneldebatter om hållbar användning av befintlig antibiotika och utveckling av nya sorter, samt hur EU kan bidra till det globala arbetet mot antibiotikaresistens.

Den globala delen är viktig att inte glömma bort, enligt organisationen Wateraid. Andreas Berglöf, hälsoexpert på organisationen, poängterar hur viktig basal hygien är för att förebygga överanvändande av antibiotika.

– I hälften av världens vårdinrättningar så har man inte tillgång till rent vatten, vilket gör att man inte kan utöva den vårdhygien som man vet är så viktig.

Bristande sanitet ger överanvändning

Vad detta innebär är att vårdpersonal inte kan tvätta händerna mellan patienter, att infektioner sprids lättare, sjukdomar blir vanligare och användningen av antibiotika därför ökar.

– I Wateraids arbete i flera afrikanska länder söder om Sahara har vi bland annat sett att kvinnor i större omfattning väljer att föda hemma, eftersom risken för infektion vid en förlossning inte är obetydlig och man inte vill utsätta sig och barnet för det.

Även i Sverige finns problemet med multiresistenta bakterier på sjukhus, även om få fall har dödlig utgång. Men i EU beräknas omkring 35 000 dödsfall ske årligen på grund av antibiotikaresistenta bakterier. I världen beräknas antalet döda uppgå till 1,3 miljoner årligen, och prognoser från FN visar på att omkring 10 miljoner människor kan dö årligen framemot år 2050.

– Det är en stor kostnad både i ekonomiska termer och i liv.

Och liksom virus så märker inte antibiotikaresistenta bakterier av gränser. Människor som smittats av resistenta bakterier i ett land kan ta med sig det till ett annat. En ny rapport från Wateraid, som tittade på situationen i Storbritannien, visade att majoriteten av fall av multiresistenta infektioner i landet hade sitt ursprung i andra länder, främst i låg- och medelinkomstländer.

– Därför är det nödvändigt att också ha fokus på preventiva åtgärder, så att man slipper att över- och felvända antibiotika. Den politiska viljan viktig, och det ska också finnas finansiering för det, säger Andreas Berglöf.

Mycket kan förebyggas

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att omkring 70 procent av de infektioner som personer får av att vara på en vårdinrättning någonstans i världen kan förebyggas. Därför hoppas Andreas Berglöf att högnivåmötet lyfter detta och inte bara fokuserar på forskning och utveckling. Han är orolig för att vatten, sanitet och hygien är något man gärna pratar om, men som inte riktigt prioriteras när det gäller.

– I november förra året hölls ett annat högnivåmöte om antimikrobiell resistens (begreppet är vidare än bara antibiotikaresistens, reds. anm.). I slutdokumentet nämndes sanitet en gång och rent vatten inte en enda gång. Visserligen kan sanitet vara kopplat till rent vatten, men det kan också handla om sjukhusmaterial såsom rena bäddar och lakan. Det framgår inte vilken typ av sanitet det handlar om.

– Det är viktigt med forskning och att ta fram ny antibiotika. Men dels så är det rätt svårt att få fram nya varianter rent vetenskapligt. Och dessutom är det mediciner som ska användas så sparsamt som möjligt. Även om vi får fram nya läkemedel så kan vi hamna tillbaka i överanvändning och felanvändning igen. Och hur länge räcker de då?

Även om förebyggande åtgärder i sig gör att det är svårt att räkna på effekterna framåt så menar Andreas Berglöf att det är klokare att investera i åtgärder nu, något som betalar sig mångfalt längre fram.

– Vi tycker det är bättre att ta sig an problemet vid källan och se till att det finns vårdinrättningar världen över med tillräcklig tillgång till vatten, god hygien och sanitet.