Svenskiraniern Habib Chaab har avrättats i Iran, enligt iranska myndigheter. Nu kallar UD upp Irans ambassadör.
– Han har inte fått en rättvis rättegång, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt.
Habib Chaab, som hade både svenskt och iranskt medborgarskap, greps under mystiska omständigheter i Turkiet år 2020. Då hade han levt i exil i Sverige i flera år.
– Han anklagades av Iran för att ha agerat ledare för separatistgruppen ASMLA – som vill ha självständighet för Irans arabiska minoritet – och för att ha planerat och utfört bombdåd mot regimen.
I december förra året dömdes han till döden. Under lördagen hängdes han, enligt domstolens nyhetskanal.
Svenska UD skriver i en kommentar att man fördömer avrättningen och att man under lördagen har kallat upp Irans ställföreträdande ambassadör för att protestera mot avrättningen.
"Omänskligt och oåterkalleligt"
Utrikesminister Tobias Billström skriver i en kommentar att den svenska regeringen har vädjat till Iran att dödsstraffet inte ska verkställas och att samtal har skett med iranska företrädare på hög nivå.
”Det är med bestörtning jag har tagit del av informationen i iranska rättsväsendets nyhetskanal att avrättningen av den svenske medborgaren Habib Chaab i dag har verkställts”, skriver Billström och fortsätter:
”Dödsstraffet är ett omänskligt och oåterkalleligt straff och Sverige, tillsammans med övriga EU, fördömer dess tillämpning under alla omständigheter”.
Relationerna mellan Sverige och Iran har länge varit kyliga. Men Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, tror inte att avrättningen har varit en bricka i de politiska relationerna.
Han är inte förvånad över att domen nu har verkställts.
"Dikterat av säkerhetstjänsten"
– Han har anklagats för ett, ur Irans synpunkt, särskilt allvarligt brott. Jag är snarare förvånad över att dödsstraffet inte verkställdes tidigare, säger han.
Enligt Said Mahmoudi är det i den här typen av känsliga fall ofta den iranska säkerhetstjänsten som i huvudsak avgör ärendet och dikterar domen.
– Iran är ingen rättsstat, domstolarna är inte självständiga. Det går inte att påstå att han fick någon rättvis rättegång, säger han.
Utöver Billström har en rad politiker twittrat att de fördömer avrättningen. Bland annat de finska, norska och estniska utrikesministrarna, liksom förra utrikesministern Anne Linde (S) och språkrören Per Bolund och Märta Stenevi (MP).
Enligt nyhetsbyrån AFP sitter minst 16 västerländska medborgare fängslade i Iran. De flesta har dubbla medborgarskap.
Svenskiranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali är en av dem. Han greps i Iran 2016 och är dömd till döden för att enligt Iran ha spionerat för Israels räkning. Verkställande av straffet har skjutits upp vid flera tillfällen. Djalalis familj uppger för AFP att han fortfarande sitter i dödscell.
ASMLA
ASMLA står för Arab struggle movement for the liberation of Ahwaz.
Gruppen har sedan millennieskiftet kämpat för självständighet för den arabiska minoriteten i Iran. Gruppen är terrorstämplad av den Iranska regimen och anklagas för inblandning i flera blodiga attentat. Mest känd är attacken mot en parad i staden Ahvaz i sydvästra delen av landet 2018 som krävde över över ett dussin dödsoffer, varav flera barn. ASMLA förnekar inblandning.
Under rättegången mot Habib Chaab, som pekats ut som ledare, har åklagaren hävdat att Irans ärkefiender Israel och Saudiarabien stödjer ASMLA. De anklagar också Danmark och Belgien för att skydda medlemmar.
Irans arabiska minoritet finns främst i oljerika Khuzestanprovinsen. Regionen är trots sina naturtillgångar mycket outvecklad och kämpar med både ekonomiska och politiska problem.
Källa: BBC
Avrättningar i Iran
Under januari och februari i år har Iran avrättat minst 94 människor, enligt Amnesty.
Enligt människorättsorganisationen Iran Human Rights har totalt 127 människor avrättats hittills under 2023.
Det är en stor ökning av genomförda dödsdomar jämfört med samma period förra året. Under 2022 avrättades över 500 människor.
Iran avrättar näst flest människor i världen, efter Kina. Avrättningarna föregås ofta av skenrättegångar. Den tilltalade får sällan möjlighet att försvara sig med en advokat och har ofta utsatts för tortyr. Framtvingade erkännanden är vanliga. Avrättningarna sker ofta genom hängning, ibland offentligt.
Källa: Amnesty International och Iran Human Rights
