När klimatet förändras måste samhället förändras, säger klimat- och miljöministern. Ändå är allt som kan ha positiv effekt på klimatarbetet bortskuret från budgeten, skriver tre debattörer från Miljöpartiet.
Budgeten träffar helt fel och naturen skriker ut sina varningsrop. Nu senast med jordskredet vid E6:an utanför Stenungsund. Satellitbilder visar på rörelse i området under en längre tid. Vad som triggade skredet vet vi inte ännu men vi vet att området var utpekat som en riskzon.
Regeringens budgetproposition ökar utsläppen markant och skär med kirurgisk precision bort alla aktiviteter som kan ha någon positiv effekt på klimatarbetet. Nedskärningarna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ett talande exempel på regeringens målmedvetenhet att ta bort åtgärder utan att ersätta dem med andra åtgärder som fungerar bättre.
Det är sant att vi lever i en osäkrare värld men det är inte primärt mer pengar till skjutvapen som behövs. Hotet kommer istället från resultatet av våra egna utsläpp.
Tidöpartierna verkar inte förstå vilket hot som vi står inför och därför hamnar deras budgetsatsningar helt fel. Regeringen har inte fokus på det som bygger ett tryggt och säkert samhälle eller det som tar bort utsläppen. De har bara fokus på att försöka bevara gamla destruktiva beteenden som någon slags nostalgisk sista önskan. Men det finns hopp om en annan väg, hopp om en annan budget.
Det vi investerar i, kommer också att stärkas och frodas. Därför måste vi välja vad vi satsar på. Den som har studerat sin historia förstår att krig aldrig har vunnits utan fungerande kommunikation, fungerande infrastruktur och logistik för att säkerställa mat, ammunition, drivmedel och resurser till fronten. Det räcker att studera Tysklands uppgång och fall under andra världskriget. Inte minst vi i Sverige förstod detta med vårt decentraliserade flygvapen och tillhörande drivmedelsförråd. Sverige var också del i att förse tyskens växande vapenindustrin med järn. Vi ger i dag samma stöd till ryssens krig i Ukraina när vi köper olja och gas från dem.
Den förstörelse och kamp som kommer av krig är inte olik den som kommer av naturkatastrofer i spåren av extremväder. Verktygen, eller om vi kallar dem vapen, som vi behöver för att vinna kriget mot klimatomställningen är detsamma. Det är redundanta system för kommunikationen via radio, mobilnät, fiber och elnät. Det är matförsörjningen, rent vatten och decentraliserat avloppssystem. Decentraliserad småskalig elproduktion säkerställer dessutom drivmedel i hela landet, med en elektrifierad fordonsflotta.
Budgeten kan ge dubbel effekt eller vara så kallad ”sunk cost”. Vi vet att investeringar i fossilindustrin i dag har en stor risk att helt förloras. Totalförsvaret behöver naturligtvis mer pengar i dessa tider, men inte till skjutvapen eller fossilberoende fordon. Här gäller det att investera rätt. Vi behöver ingenjörstrupper, sjukvårdare, flyttbara el-centraler i containers, elektrifierade transporter, vattenrening, brandsläckning, oberoende vattenfria avloppslösningar. Lokal matproduktion och distribution.
Vi behöver dessa resurser även i krig, men framför allt behöver vi dessa när extremväder raserar våra samhällen. Om vi satsar på det som bygger upp istället för att förstöra får vi dubbel nytta av pengarna. Försvarets ingenjörs- och logistiktrupper kommer att få träning i riktiga krismiljöer på hemmaplan. Att säkra mat och vatten, att säkra el och tak över huvudet, att bygga upp den infrastruktur som raserats. Här kan till och med Trafikverket och Försvarsmakten samarbeta för bra och fungerande infrastruktur i fredstid.
En budget kan leda oss rätt eller fel. Den budget som inte fokuserar alla sina resurser på att hantera klimatomställningens utmaningar och bygger för ett decentraliserat resilient samhälle leder oss fel. Det är dags för regeringen, finansminister Svantesson och klimat- och miljöminister Pourmokhtari att förstå hur nätverksekonomin kan jobba för invånarnas trygghet i stället för att vara kvar i industrialismens storskaliga konsumtion som dessutom ökar på inflationen.
Varför inte använda klimat- och miljöminister egna ord från debatten om klimatanpassningar i riksdagen häromdagen; ”att när klimatet förändras måste samhället förändras” och ”vi satsar på det vi vet fungerar” samt ”att vi gör rätt saker i rätt tid”.
Det är dags att förändras, det är dags att satsa på det som fungerar och det är dags att göra rätt saker i rätt tid. Den tiden nu! Det visar inte minst jordskredet vid E6:an utanför Stenungsund.
