Tallskogar som planterats med den kanadensiska contortatallen är mindre populära bland myror jämfört med intilliggande planteringar med svensk tall. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet. Contortatallen introducerades på bred front i Sverige På 1970-talet för att öka virkesproduktionen, och i dag finns mer än 600 000 hektar contortatall i Sverige.

Inga arter trivdes

För att öka kunskapen om trädets ekologiska effekter gjorde forskare vid SLU ett storskaligt fältexperiment där man undersökte contortaplanteringars påverkan på stackmyror. Resultaten visar att färre myrarter, färre myrstackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat förekommer i bestånd med contortatall. Inte heller andra myrarter, som hästmyror och rödmyror verkade trivas där, vilket förvånade forskarna.

– Eftersom stackmyror är aggressiva och försvarar sina revir mot alla andra myror tänkte vi att om stackmyror inte trivs i contortaskog kanske andra myrarter kan trivas när de slipper aggressiva stackmyror. Detta visade sig vara fel och vi såg att alla slags myror trivdes bättre i vanlig tallskog, säger Therese Löfroth, som lett studien, i en nyhetsartikel på SLU:s hemsida.

Blanda med andra träslag

Sammanfattningsvis drar forskarna slutsatsen att den inhemska tallskogen är ett mer gynnsamt habitat för fler myrarter. Det beror troligtvis på att det är skuggigare och svalare i contortabestånd, finns färre bladlöss och att de långa barren från contortatallen är dåligt byggmaterial i myrstackarna.

– För att gynna den biologiska mångfalden, och i det här fallet myrorna och arterna de är beroende av och som är beroende av dem, rekommenderar vi att man blandar upp contortaplanteringar med andra trädslag, alternativt inte planterar så stora områden med contorta, säger Therese Löfroth.