Förbered er. Det är FN:s budskap när de nu skruvar upp sannolikheten för att det kraftfulla väderfenomenet El Niño inträffar i år, åtta år och runt fem procent mer koldioxid i atmosfären, sedan förra gången.
– Effekterna kan förstärkas, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Över Stilla havets till synes oändliga vidder ser något ut att ha påbörjats, som när det inträffar kommer att påverka miljontals människor världen över. Det handlar om El Niño, ett av de kraftfullaste naturfenomenen som existerar på vår planet. Enligt en bulletin som Världsmeteorologiska organisationen (WMO) skickade ut under onsdagen, rör det sig nu om en 60-procentig chans att fenomenet uppstår i juni, för att sedan öka till 70-80 procents chans i höst.
– Så prognoserna pekar på att det är ganska sannolikt och att sannolikheten ökar under året, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Fenomenet, som börjar med avtagande passadvindar över Stilla havet och varmare havsyta, får tydligast följder i närområdet. De västra delarna av Sydamerika kan exempelvis förvänta sig mer nederbörd, medan det blir torrare på den andra sidan av Stilla havet.
– I Australien kan det bli väldigt varmt och torrt, där har man ofta skogsbränder i samband med El Niño.
Kan bli lika varmt som 2016
Men effekterna av El Niño påverkar också vädret på avlägsna platser med mindre nederbörd i regioner som södra Afrika, Centralamerika och delar av Asien, där livsmedelsbrist kan följa. Men det finns också platser där El Niño kan skänka lindring, med mer nederbörd än normalt över Afrikas Horn, som sedan flera år är drabbat av en historiskt utdragen torka, som nyligen kunde påvisas vara kopplad till klimatförändringarna.
Inträffar El Niño i år sker det strax efter att dess syster La Niña klingat av, ett väderfenomen som har en avkylande effekt på det globala klimatet, medan brodern driver upp den globala medeltemperaturen. På så sätt kan klimatförändringarnas effekter ha dolts de senaste åren, medan de nu riskerar att slå till med full kraft, enligt Erik Kjellström.
– Det varmaste året som vi observerat hittills på jorden är 2016 (i samband med den senaste gången El Niño uppenbarade sig), då var den globala medeltemperaturen 1,28 grader över förindustriell nivå, säger han.
Tipping points kan överskridas
I fjol, då La Niña ännu påverkade den globala medeltemperaturen, låg den globala genomsnittstemperaturen på 1,15 grader över den förindustriella nivån. Det är en dryg tiondels grad mindre än 2016, trots att vi fortsatt fylla på atmosfären med koldioxid. Nu är risken överhängande att rekordet överträffas, något som skulle kunna innebära att människan för första gången pressar genomsnittstemperaturen över 1,5 grader, den temperaturökning vi enligt Parisavtalet strävar mot att begränsa klimatförändringarna till. Även om den syftar på långvarig uppvärmning har forskare pekat på att även tillfälligt överskrida 1,5 grader ökar risken att utlösa tröskeleffekter i klimatsystemet, med effekter som är svåra att förutse.
– Om det blir en mycket kraftig El Niño kanske vi för första gången når upp till 1,5 grader. Men det återstår att se då vi inte vet hur kraftig en eventuell El Niño närmaste året blir, säger Erik Kjellström.
Osäkert hur El Niño påverkas
Ett varmare klimat väntas leda till farligare extremväder. Men hur El Niño och La Niña påverkas är desto mer oklart. WMO ger i sin bulletin ingen prognos för om det kommer bli en särskilt kraftig El Niño eller hur länge den kan komma att hålla i sig. Men det går att vänta sig att El Niños och La Niñas effekter blir mer utpräglade i takt med den globala uppvärmningen, då denna leder till att atmosfären kan innehålla mer vattenånga när det är varmare, vilket driver det hydrologiska kretsloppet som blir allt intensivare, berättar Erik Kjellström.
– Nederbördsrika perioder väntas ge ännu mer nederbörd medan torra perioder väntas bli ännu torrare till följd av kraftigare avdunstning.
Läs mer:
