I sju år har över 150 bybor från Blekingska Kallinge kämpat för att få upprättelse efter att ha utsatts för skyhöga halter av PFAS-kemikalier. Men gick bet i hovrätten. I veckan meddelade Högsta domstolen, att de tänker ta upp fallet.
– En lättnad, säger Herman Afzelius, ordförande i PFAS föreningen.
Det var 2013 som miljöskandalen i Blekingska Kallinge briserade. Då uppdagades att bybornas dricksvatten var förgiftat av PFAS-kemikalier, som kunde spåras till F 17, där försvaret använt brandskum som bland annat innehöll PFOS – en av de farligaste i ämnesgruppen. Tre år senare gick en grupp av bybor samman för att stämma det kommunala vattenbolaget, för de hälsorisker det skulle medföra att leva med kemikalierna i blodet. Tingsrätten ansåg att bolaget var skadeståndsskyldiga men inte hovrätten, som kom med sin dom i december. Beslutet överklagades och i veckan meddelade Högsta domstolen att de ska pröva fallet. Herman Afzelius, ordförande i PFAS- föreningen, beskriver tiden sedan stämningen 2016 som en berg-och-dal-bana.
– Det har varit mycket tuffare än man någonsin kunde föreställa sig, säger han.
Hur har det påverkat dig personligen?
– Det är ju tusentals timmar borta från familj och vänner de senaste 6-7 åren. Så det har tagit enormt mycket tid, kraft och energi. Sen är ju räddningen att vi har haft en styrelse och en förening och advokater, så jag har inte varit ensam på något sätt.
Vad skulle det betyda om ni till sist får rätt?
– Oj, det skulle bli en enorm upprättelse såklart. Bara i vår styrelse är det fyra av sex som har fått cancer sedan vi började den här processen 2016, inklusive mig själv.
Och hur mår du idag?
– Jag var faktiskt på en sexmånaders kontroll i går. Då såg allt bra ut. Ingen spridning, ingen metastas, ingen återväxt. Men det var ju en typ av aggressiv cancer så jag kommer ju att gå på kontroller i tio år innan jag blir friskförklarad.
Flera medlemsstater i EU vill ju förbjuda PFAS som grupp, tror du att liknande händelser kommer att kunna undvikas i framtiden?
– Jag vet inte, men jag hoppas, når vi framgång i Högsta domstol, då kommer vi väl sätta högre press på dem som tillverkar den här typen av kemikalier. För då kan man ställas till svars om folk får i sig de här gifterna.
Läs mer: Ny forskning: PFAS-ämnen regnar ned över Vättern – ”betydande mängd”
Vad är PFAS?
Evighetskemikalier
PFAS-kemikalier beskrivs ofta som evighetskemikalier då de inte bryts ned i miljön utan finns kvar i någon form för alltid. De började produceras i mitten av 1900-talet och i dag finns runt 4 700 olika varianter – alla framställda av människan. Användningsområdena är otaliga. Många är fett-, smuts- och vattenavvisande och används i impregnering av olika textilier, läder och livsmedelsförpackningar. Andra har egenskaper som gör dem användbara i alltifrån skidvalla till kosmetika och brandskum.
Vilka ämnen sticker ut?
Två PFAS-ämnen har fått ett särkilt skamfilat rykte PFOA och PFOS. Det ena är ett exempel på en karboxylsyra (PFOA) medan den andra är en så kallad sulfonsyra (PFOS). De två ämnesgrupper som PFAS-ämnena delas upp i. Båda är bioackumulerande och har varit i centrum för flera giftskandaler där extrema nivåer uppmätts hos människor. PFOS är den kemikalie som byborna i Kallinge fått högst halter av. Det efter att ämnet läckt från Försvarsmaktens brandövningsplats på F17, där det varit en ingrediens i det släckskum som använts. PFOA har stått i centrum för giftskandalen i West Virginia i USA, där kemiföretaget Duponts teflonfabrik förgiftade vattnet för 70 000 invånare. Företaget har dömts att betala hundratals miljoner dollar i skadestånd.
Hur sprids de till miljön?
PFAS kan komma ut i miljön när ämnena produceras, när varorna används eller när de blir till avfall. Så länge man tillverkar och använder produkter och material som innehåller PFAS kommer ämnena i någon form att spridas och mängden PFAS i miljön kommer att öka över tid.
Hur mycket får vi oss?
Mat, livsmedelsförpackningar och till och med luften är vägar som kemikalierna kan ta innan de hamnar i våra kroppar. En färsk bedömningav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), visar att vi exponeras för mellan 3 och 22 nanogram per kilo kroppsvikt och per vecka av de fyra farligaste PFAS-kemikalierna via maten. Som jämförelse är EU:s riktvärde för tolerabelt veckointag 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt per vecka för summan av de fyra kemikalierna.
Källa:Kemikalieinspektionen/Livsmedelsverket/KTH
