I områden med stora socioekonomiska utmaningar är valdeltagandet lägre, visar en ny rapport från SCB. Men bilden är inte entydig, vissa områden sticker ut med högre valdeltagande än väntat.
Statens statistiska centralbyrå (SCB) har studerat nästan 6 000 delområden i Sverige, och de flesta har ett valdeltagande som följer väntade mönster sett till befolkningens sammansättning.
Valdeltagandet i Sverige varierar efter bakgrund, familjeförhållanden, samt inkomst- och utbildningsnivå, och SCB kan därför räkna ut vilka områden som har högre eller lägre valdeltagande än väntat utifrån befolkningens sammansättning.
– Valdeltagandet var lägst i områden med stora socioekonomiska utmaningar och högst i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Totalt minskade valdeltagandet mellan 2018 och 2022 mest i områden med stora socioekonomiska utmaningar och minst i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar, säger Jonas Olofsson, en av författarna till rapporten Delat deltagande, som SCB tagit fram på uppdrag av regeringen, i ett pressmeddelande.
Han tillägger:
– Endast tio områden i hela landet hade ett valdeltagande som var högre än väntat, och sex av dessa var områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Högre än förväntat
Några av dessa områden som bryter trenden är Tjärna Ängar i Borlänge, Studentstaden i Uppsala och Persborg i Malmö, där valdeltagandet var högre än förväntat.
Områdena som beskrivs i rapporten kallas demografiska statistikområden (DeSO) och har delats in i fem olika områdestyper beroende på deras socioekonomiska förutsättningar. En annan skillnad mellan områdena var genomströmningsgraden, hur många som flyttar eller väljer att bo kvar över tid.
– Förändringen var störst i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Där bodde 57 procent av de som var röstberättigade 2018 kvar i samma område fyra år senare. Motsvarande andel i områden med mycket goda ekonomiska socioekonomiska förutsättningar var 73 procent, säger Jonas Olofsson.
Läs mer:
