Fynd av vätgas som uppstått genom naturliga processer väcker klimathopp i Frankrike. Men i Sverige är det inget man räknar med ska bidra till omställningen, även om gruvjätten LKAB ser det som ett ”intressant spår”.
– Det är inget vi studerat, skriver Anders Lindberg, presschef för LKAB i ett mejl till Syre.
En mindre hype har uppstått kring ett fynd av naturligt förekommande vätgas i Frankrike, så kallad vit vätgas. I Lorraine-regionen har företaget La Française d’Énergie upptäckt en stor fyndighet, som väckt hopp om en ”game changer” i Europas energiomställning, rapporterar tidningen Euractive.
Fyndigheten beräknas innehålla 46 miljoner ton av gasen som kan användas i fordon eller i industriella processer istället för fossila bränslen. Gasen kan också framställas genom förnybara källor genom att genom att spjälka upp rent vatten i syre och väte med hjälp av elektricitet, då kallas den grön vätgas. Men processen är energikrävande.
Naturligt förekommande vätgas (vit vätgas) kräver däremot lite energi att extrahera och tar lite mark i anspråk. Det kan också beskrivas som förnybart då det kan återskapas under en människas livstid, berättar forskaren Isabell Moretti i en intervju med tidningen L’Usine Nouvelle.
– Vi anpassar extraktionen till tiden för regeneration, säger hon.
Även priset är en fördel – då det ska kosta en euro att producera per kilo, att jämföra med 6 euro som vätgas producerat av förnybara energikällor kostar. Detta enligt en studie som tagit fram av EU-kommissionen på begäran av Earth2initiative, en sammanslutning av forskare och näringslivsintressen.
Ett företag som specialiserat sig på utvinningen av naturligt förekommande vätgas menar att Frankrike skulle kunna utvinna tre miljoner ton vätgas varje år. Det skulle representera hälften av de 6,5 miljoner ton vätgas som landet satt som mål att producera till 2030 – och då för ”low carbon vätgas”, det vill säga där lite fossila bränslen tillåts för utvinningen.
Inget stort intresse i Sverige
Den naturliga vätgasen återfinns bland annat i järnrik sten. Men när Syre tar kontakt med Sveriges geologiska undersökning har de ingen information, utan hänvisar till Energimyndigheten som har i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige.
”Vilken roll ’vit vätgas’ kommer att spela framöver kan man tänka sig kokar ner till kostnaden för att utvinna den, jämfört med andra sätt att framställa vätgas. Och sen miljökonsekvenser och hållbarhet i stort. Det gäller ju att utvinningen kan ske på ett sätt som kan anses hållbart. Men, som sagt, vit vätgas är ingenting det talas mycket om än så länge. Återstår att se om det blir en större fråga framöver,” skriver Paula Hallonsten, som är myndighetens projektledare för uppdraget.
”Intressant spår”
Inte heller gruvbolaget LKAB – som bryter järnmalm och planerar att framställa fossilfri järnsvamp (inom det stora Hybritprojektet) genom att byta ut kol mot fossilfri vätgas, vilket beräknas kräva stora mängder energi – har studerat förekomsten av vit vätgas närmare.
– Vi ser det som ett intressant spår som möjligen skulle kunna bidra på ett kompletterande sätt till det stora behovet av fossilfri vätgas som kommer behövas för att fasa ut fossilbränslen. Inom Hybrit-initiativet fortsätter vi oförtrutet att utveckla värdekedjan för vätgas genom elektrolys av vatten och fossilfri el eftersom den än så länge ser ut att vara den mest lovande tekniken med avseende på de randvillkor för tid, kostnad och volym som vi har, skriver Anders Lindberg, presschef på LKAB i ett mejl till Syre.
