Utsläppen från den internationella sjöfarten ska halveras till 2050. Ett mål som bommar Parisavtalet med råge – nu pågår tuffa förhandlingar i London för att skärpa målet. Medan miljöorganisationer spår ett historiskt misslyckande, vädrar Sveriges förhandlare optimism.
Måndagen den 3 juli var den varmaste dagen hittills i världen, samma dag samlades representanter från över 200 länder i London för att påbörja Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) miljökomittémöte, som pågår veckan ut. På spel står hur koldioxidutsläpp i paritet med Tysklands ska hanteras.
Enligt det gällande målet för den internationella sjöfarten ska utsläppen halveras till 2050. Ett mål oförenligt med Parisavtalet som enligt FN:s klimatpanel kräver att världen då har uppnått nettonollutsläpp. Klimatpanelen har också slagit fast att utsläppen behöver halveras till 2030.
IMO:s nuvarande delmål till 2030 är att minska sjöfartens koldioxidintensitet, vilket kan göra att faktiska utsläppsminskningar riskerar att gå om intet, då mängden varor som transporteras till sjöss, stadigt växer.
Miljöorganisationer spår misslyckande
När delegater från nära 200 länder nu träffas i London, kan organisationen förbättra sitt klimatrenommé. På bordet finns en reviderad klimatstrategi med nya klimatmål, även förslag till styrmedel ska diskuteras. Men bland miljöorganisationer finns en djup misstro mot att mötet ska lyckas leverera mål i linje med Parisavtalet.
– IMO står på randen av ett historiskt misslyckande när det gäller att fastställa en strategi för utsläppsminskningar anpassad för 1,5-gradersmålet, vilket sätter världen på randen av ett katastrofalt klimatsammanbrott, säger Delaine McCullough från Ocean conservancy i ett uttalande från en koalition av miljöorganisationer.
Sverige mer hoppfullt
Inför mötet har EU:s medlemsländer ställt sig bakom en gemensam linje, där klimatmålet skärps till nollutsläpp 2050, samt en 29-procentig utsläppsreduktion till 2030 och med 83 procent till 2040. Man föreslår också en global utsläppsavgift och en global standard för att öka andelen drivmedel utan växthusgaser, som huvudsakliga styrmedel för att nå i hamn med målen.
– Vi är hoppfulla om att komma i mål med att ha både höjda ambitioner för 2050 och delmål till 2030 och 2040. Sedan får vi se exakt vilka nivåer det blir, det är ju en förhandling med nästan 200 stater, säger Sofia Malmsten, huvudförhandlare för Sverige i IMO gällande klimatfrågor.
Även om EU hör till de mer ambitiösa i förhandlingarna, kräver koalitionen av miljöorganisationer mer: Minst nollutsläpp till 2040 och halverade utsläpp till 2030. Men enligt Sofia Malmsten och det underlag EU tagit fram, ligger EU:s ingång i förhandlingarna i linje med Parisavtalet.
– Det är baserat på ett antal scenariostudier, där man utgått från olika antaganden, säger hon.
Vill inte göra som med flyget
Det internationella flyget, som likt sjöfartssektorn ligger utanför de enskilda nationernas klimatplaner, spikade ett mål om nettonollutsläpp till 2050 i fjol. Men målet räknar med offsetting, det vill säga att utsläpp fortsatt ska tillåtas efter 2050 – om det kompenseras genom exempelvis trädplanteringar.
Metoden är kontroversiell då den är förknippad med en rad risker, så som att det kan konkurrera med annan markanvändning och att projekten inte blir varaktiga.
– Vi försöker undvika en formulering i målen som innebär offsetting, säger Sofia Malmsten.
Möter motstånd
Spikas nya klimatmål under morgondagen då mötet ska avslutas, väntar fortsatta förhandlingar om styrmedel. Resultaten av de förhandlingarna blir avgörande för om den internationella sjöfarten verkligen sätter kurs mot att ligga i linje med Parisavtalet.
Enligt Financial times möter EU:s inledande förslag om en global koldioxidavgift hårt motstånd från utvecklingsländer, vars ekonomier gynnas av billiga sjötransporter.
