En kajman fick omhändertas av länsstyrelsen efter att larm inkommit om att en person haft den i sitt hem, rapporterar VLT.
Den alligatorbesläktade arten är hotad på grund av handel och är därför Cites-klassad, vilket innebär att ägare måste ha särskilt intyg som bland annat visar var djuret kommer ifrån. Ägaren kunde inte uppvisa ett sådant intyg.
Länsstyrelsen beslutade att omhänderta djuret då myndigheten bedömde det som ”absolut nödvändigt från djurskyddssynpunkt”.
Kajmanen bedömdes även ha ett för litet utrymme att röra sig på vid kontrollen. Ägaren menade att denne försökt omplacera djuret, men att det varit svårt.
Fakta: Artskyddsbrott
Artskyddsbrott regleras i miljöbalken men skiljer sig från de mer typiska miljöbrotten. Exempel på artskyddsbrott är illegal handel med hotade arter.
Den mest kända internationella överenskommelsen som handlar om handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter är Washingtonkonventionen. I dagligt tal benämns den ofta som Cites-konventionen efter sitt engelska namn: Convention on international trade in endangered species of wild fauna and flora, och därför talar man ibland om Cites-brott. Konventionen är implementerad i EU genom Cites-förordningen.
Artskyddsbrott innebär att man bryter mot någon av de regler som finns till skydd för vilda djur och växter. Det kan handla om att skada fridlysta djur eller växter i den svenska naturen. Det kan även handla om att importera, köpa eller sälja sådana arter som är skyddade enligt internationella regler, bland annat Cites-förordningen.
A-listade arter är utrotningshotade på grund av handel och har därför störst behov av skydd.
B-listade arter riskerar att bli utrotningshotade om inte handeln kontrolleras.
C-listade arter är utrotningshotade i ett visst land.
D-listade arter importeras till EU i så stor omfattning att det behövs kontroll av handeln.
Källa: Polisen, Jordbruksverket
