I veckan kom en ny rapport från Ungdomsbarometern, som har frågat unga mellan 15-24 år om deras syn på framtiden. Nästan hälften ser mörkt på samhällets framtid, men är mer positivt inställda till möjligheterna för dem som individer.
I Ungdomsbarometerns senaste rapport uppger nästan varannan ung person (45 procent) att man ser mörkt på samhällets framtid, och 53 procent tror att deras generation kommer att få det sämre än tidigare generationer.
– Vi ser en tilltagande, mörk samhällssyn. Vi har sett den här riktningen i flera år, men den tilltar i styrka, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, till TT.
Trots detta ser tre av fyra ljust på sin egen framtid.
– I grund och botten är det en ganska individualistisk generation, som inte nödvändigtvis sätter likhetstecken mellan vad de själva gör och vad som händer i samhället, säger Ulrik Hoffman.
Viktigt med pengar
Undersökningen visar också att unga lägger mer vikt vid konsumtion och pengar. Nästan hälften (47 procent) anger ”att tjäna pengar” som viktigast just nu. Samma siffra för 2020 var 36 procent.
– Att pengar har blivit viktigare har till viss del att göra med att möjligheterna var mer begränsade under pandemin, men förra årets mer lustdrivna ekonomiintresse bland unga handlar nu mer om oro och osäkerhet kring framtiden. Pengar blir istället, precis som familj och vänner, en form av trygghet där man vill skapa sig en stabil ekonomi och ta sig in på bostadsmarknaden, säger Ulrik Hoffman i ett pressmeddelande.
Synen på relationer är något som ständigt förändras. Fler unga i dag vill umgås med familjen, 41 procent jämfört med 37 procent 2021, och 59 procent tycker det är viktigt att träffa kompisar. Däremot har det blivit mindre viktigt att hitta en partner och bilda familj.
Färre feminister
Undersökningen har också ställt frågor om vad de unga identifierar sig med, och kommer fram till att sådana begrepp fortsätter vara allt mer intressestyrda och allt mindre drivna av politik eller värderingar. Tjejer identifierar sig själva främst som feminist, hundmänniska och träningsmänniska, medan killar ser sig själva som gamer, träningsmänniska och livsnjutare. Totalt hamnar feminist i topp, följt av träningsmänniska och livsnjutare.
Identiteter som skulle kunna beskrivas som liberalt eller progressivt laddade har dock minskat i utbredning. Sedan 2020 är det färre som kallar sig antirasist (35 procent 2021, 21 procent 2022), feminist (32 respektive 28 procent) eller miljövän (22 respektive 18 procent). Det är framför allt killarna som drar ner statistiken i detta avseende. Identiteter som exempelvis konservativ (5 procent) och nationalist (4 procent) ligger dock lågt, med endast marginella tendenser till ökning, konstaterar rapporten.
Stress hos unga är något som ökar, och det handlar mest om tidsbrist och krav på den egna personen och utseendet. Man ser även en dramatisk ökning av andelen unga som stressar över att ha en hållbar livsstil, från 38 procent 2018 till 53 procent, samtidigt som färre ororar sig för klimatat 29 procent. Rapportförfattarna drar av detta slutsatsen att denna oro införlivats i en större trend mot att tänka mer på faktorer som man själv kan kontrollera.
Läs mer:
