Att bränna en koran är ett ”hatbrott som måste stoppas”, säger Turkiets president dagen efter den senaste vändningen i Sverige. Utrikesministern jämför med Nazityskland. Vid det här laget bör de känna till hur det svenska systemet fungerar, replikerar Sveriges utrikesminister.
– Attackerna mot Koranen är ett hatbrott. Koranbränningar kan inte tillåtas inom ramen för yttrandefrihet, säger president Recep Tayyip Erdogan vid ett framträdande, enligt den regeringstrogna publikationen Daily Sabah som riktar sig mot en internationell publik som talar engelska eller arabiska.
Sådana handlingar förargar två miljarder muslimer och måste stoppas, anför Erdogan vidare. Han framträdde inför en grupp ambassadörer vid iftar, kvällsmåltiden som bryter fastan under ramadan, och uttryckte en allmän oro för en ”växande islamofobi” i västvärlden.
Presidenten vände sig dock inte mot Sverige med några specifika förmaningar.
Symptom på rasism?
I Sverige gick rättsväsendet på tisdagen emot polismyndigheten i frågan om koranbränningar på offentlig plats. Polisen hade stoppat två planerade samlingar utanför Turkiets respektive Iraks ambassader i mitten av februari med hänvisning till en bedömd hotbild, men förvaltningsrätten finner inte tillräcklig grund för att inskränka grundlagsstadgade rättigheter på det viset.
Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu kommenterade också det hela vid en middag på tisdagskvällen. Han pekade ut koranbränningarna i Sverige som ett symptom på en groende rasism i Europa och poängterade att det är ett av nazismens kännetecken.
– Nazisterna började med att bränna böcker, sedan angrep de religiösa samlingsplatser, och sedan samlade de människor i läger och brände dem för att uppnå sina slutgiltiga mål. Det är på det viset sådana här saker börjar, säger han, enligt en artikel från nyhetsbyrån Ihlas som publiceras av turkiska medier.
"Inte sagts vid möten"
Turkiet står fortsatt emot Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.
Utrikesminister Cavusoglu har träffat Sveriges dito Tobias Billström (M) både under tisdagen och onsdagen vid Natos utrikesministermöte i Bryssel. När domen föll i Stockholm på tisdagen och Billström fick frågor om huruvida det kan få konsekvenser för Sveriges ansökan till Nato så konstaterade han att det memorandum som länderna har enats om inte nämner religion.
Billström får höra Cavusoglus uttalande om nazismen för första gången på onsdagen, vid ett möte med svenska journalister på plats i Bryssel.
– Det här är inte någonting som har framförts varken på möten med mig eller i mötessalen, säger Billström, som vill vänta med att kommentera utspelet tills han har tagit del av det i detalj.
Efter de senaste månadernas turer är Turkiets regering och myndigheter ”väl insatta i hur det svenska rättssystemet fungerar”, konstaterar den svenske utrikesministern vidare.
– Och vid det här laget vet man att svenska myndigheter och rättsvårdande instanser verkar helt oberoende från den svenska regeringen.
Hävdar svensk ilska
I Turkiets stora medier, där merparten styrs eller regleras hårt av regeringen, poängteras det att domstolen har beslutat detta ”trots globalt fördömande”. Stora tidningar som regeringsförespråkande Hürriyet och mer oberoende Sözcü har nyhetsrubriker som slår fast att beslutet är ”skandalöst”.
De regeringstrogna medierna Hürriyet och Sabah ger också en bild av att det nu finns en ”utbredd ilska” i Sverige. Exemplet som ges är en artikel på Aftonbladets oberoende socialdemokratiska ledarsida där det skrivs att statsminister Ulf Kristersson (M) har ”sprungit in i väggen” i Natofrågan.
Bakgrund: Koranbränningarna
21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner Koranen. Han bränner en koran och säger att han vill ”markera lite yttrandefrihet” mot Turkiet. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt.
1 februari: Säkerhetspolisen varnar för att den senaste tidens händelser, som koranbränningen utanför Turkiets ambassad, kan vara ”hotdrivande”. Den formella terrorhotnivån höjs dock inte.
8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad, med motiveringen att tidigare koranbränningar väckt starka reaktioner internationellt och att det påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan stod kulturföreningen Apallarkerna, som sade sig vilja stoppa en svensk Natoanslutning. Polisens beslut överklagas.
16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Ansökan var inlämnad av en irakisk man som sade sig tillhöra en kristen minoritet och vilja kritisera islam. Även detta beslut överklagas.
8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från ”legitimt” till ”prioriterat” mål för terrorattentat.
16 mars: Kammarrätten slår fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med påskupploppen förra året var felaktigt, då allmänna sammankomster inte kan stoppas på grund av tidigare eller befarade ordningsstörningar.
4 april: Efter överklaganden upphäver förvaltningsrätten polisens beslut att neka tillstånd till koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassader. Den ser inte tillräcklig grund i lagen för att inskränka grundläggande fri- och rättigheter på det viset.
Källa: TT
