Världens banker har lagt tusentals miljarder dollar på investeringar i fossila projekt i det globala syd bara sedan Parisavtalet slöts. Det visar en ny rapport som Actionaid international gjort.
Den ofattbart stora summan 3,2 biljoner dollar, det vill säga 3 200 miljarder dollar, eller motsvarande drygt 35 000 miljarder svenska kronor. Så mycket har banker och finansinstitut investerat i fossila projekt i länder i det globala syd – bara sedan början av 2016. Alltså strax efter att världens länder i och med Parisavtalet kom överens om att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader och att sträva efter max 1,5 grader.
Siffran har organisationen Actionaid international räknat ut i en ny rapport.
– De säger att pengar får världen att gå runt, men pengar får världen att gå baklänges, säger Teresa Anderson, global chef för klimaträttvisa för Actionaid international, till The Guardian.
För att genomföra rapporten samarbetade Actionaid med handelskonsultföretaget Profundo och analyserade de stora internationella bankernas lån och försäkringar till stora företag i fossilbranschen samt jordbruksbranschen.
Häpnadsväckande gap mellan ord och handling
Analysen fann att de största finansiärerna bland annat var kinesiska banker som finansierar utbyggnad av kol, olja och gas inom landet. Även amerikanska storbanker som Citigroup, Bank of America och JP Morgan Chase har också en stor roll, då de erbjudit biljoner till fossilbränsleföretag som Saudi Aramco och Exxon för fossila projekt i regioner såsom Sydamerika och Afrika. I Europa är HSBC, BNP Paribas, Société Générale och Barclays de största finansiärerna av fossila projekt i det globala syd.
Men mycket finansiering går även till den storskaliga jordbruksindustrin. Under tidsperioden 2016 till 2022 har åtminstone 370 miljarder dollar lånats ut till jordbruksjättar såsom Bayer (som köpte upp Monsanto år 2016), ADM, Cargill och ChemChina.
Jordbruket är idag en stor utsläppskälla till växthusgaser, inte minst genom användningen av kemiska gödningsmedel och metanutsläpp från boskap.
– Det industriella jordbruket har på något sätt hållit sig utanför rampljuset och vi känner att det måste förändras av klimatskäl, säger Teresa Anderson till The Guardian.
Hon menar att det finns en stor diskrepans mellan vad banker och finansinstitut säger att de gör för klimatet och hur de agerar.
– Globala banker gör ofta offentliga deklarationer om att de tar itu med klimatförändringarna, men omfattningen av deras fortsatta finansiering av fossila bränslen och industriellt jordbruk är helt enkelt häpnadsväckande stor, säger hon.
